- Project Runeberg -  Typografiska föreningen i Stockholm 1846-1926 : minnesskrift med anledning av åttioårsjubileet /
412

(1926) [MARC] [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningar inom föreningen - Typografiska agitationsklubben - Typografiska kvinnoklubben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1920, Georg Berg 1921—22, J. Lundberg 1923, Erik Johansson 1924
-—26. — Vice sekreterare: Fredrik Nilsson och Pehr Eriksson 1891,
F. O. Pettersson och K. M. Ziesnitz 1892, Oscar Lööf 1893, Y. Isakson
1894, W. G. Pettersson och Oscar Lööf 1895, W. Hermansson 1896,
Gust. Nordström 1897, K. A. Berlin 1898, Oscar Lööf 1899, Lars Brolin
1900, K. J. Ohlsson 1901, Gust. Berg 1902, Oskar Andrén 1903, Ch.
Hellström 1904, Knut Lindholm 1905—06, Filip Åstrand 1907, Edvin
Lindqvist 1908, Bertil Eriksson 1909, Teodor Lindén och Hj. Sjöberg
1910, Konrad Svensson 1911—12, Eskil Nylén 1913—16, Jeårj
Lundström och Nils Nilsson 1917, Nils Nilsson 1918, Ragnar Nilsson 1919,
J. Lundberg 1920—22, Georg Berg 1923, Axel Karlsson 1924—25, Nils
Robinsson 1926. — Kassör: P. O. Larsson 1891, A. W. Öhman 1892
—93, W. Hermansson 1894—95, Hj. Blomgren 1896—97, Gust.
Nordström 1898—1901, C. A. Häggberg 1902, J. F. Martinsson 1903, Linus
Lindell 1904—05, Erik Liljeberg 1906, Robert Hultgren 1907—08, Em.
Ågren 1909, Fredrik Larsson 1910, Karl Anderson 1911—22, Ernst
Olsson 1923—26.

TYPOGRAFISKA KVINNOKLUBBEN

Det var icke med några glada känslor, som konstförvanterna sågo
kvinnornas inträde i boktryckeriyrket. Den yrkesstolthet, som
besjälade konstförvanterna, uppreste sig mot, att kvinnorna inträngde
i ett yrke, som mer än andra ansetts vara mannen förbehållet.

Kvinnornas egentliga inträde i yrket skedde först efter
snällpres-sarnas införande. Man ansåg att iläggningen och fråntagningen å
dessa var ett kvinnogöra och i rätt stort antal anställdes därför
kvinnliga iläggare och fråntagare. Yar detta först skedde är ej bekant,
men på 1850- och 1860-talen funnos proportionsvis många kvinnor
anställda vid tryckerierna som iläggerskor.

Sättare- och tryckarebranscherna ansågos länge vara ett uteslutande
manligt privilegium, och det dröjde jämförelsevis länge innan
kvinnorna gjorde sitt inträde i dessa. Så vitt det varit möjligt att utröna,
torde de första sättarinnorna ha anställts i februari 1856 å Isaac
Marcus tryckeri, vilket ända sedan dess varit ett tryckeri, där det
kvinnliga elementet bland personalen — åtminstone tidvis — varit
övervägande. Som nummer två i detta hänseende torde räknas fröken
Louise Söderqvist, som 1857 i Arboga började lära sig yrket och den

412

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:30:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyfis26/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free