Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningar inom föreningen - Typografiska kvinnoklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oktober 1858 inköpte P. L. Normans tryckeri därstädes. Fröken
Söderqvist flyttade 1862 till Stockholm, gifte sig med bokförläggare
Sigfrid Flodin och drev boktryckeri till 1874, varvid hon uteslutande
använde kvinnlig arbetskraft.
I »Kapten Puff», en vitter skämttidning som vaije vecka utgavs
av C. H. Rydberg, en broder till skalden Viktor Rydberg, skildras
i numret för den 23 februari 1856 de första sättarinnornas inträde i
yrket. Artikelförfattaren prisar i höga ordalag boktryckare Marcus
för det fördelaktiga arbetsfält han öppnat för kvinnorna genom att
utbilda dem till sättarinnor, och han höjer honom till skyarna som
en av mänsklighetens välgörare.
Till »Kapten Puffs» vackra utgjutelser torde väl knappast behöva
fogas den anmärkningen, att det visst inte var någon omsorg om
kvinnornas emancipation, som drev Isaac Marcus att använda kvinnor
som sättare i sitt tryckeri. Det var uteslutande omsorg om den egna
pungen, d. v. s. önskan att få arbetskraften så billig som möjligt, som
dikterade hans handlingssätt i detta hänseende. Boktryckare Marcus
var nämligen under en lång följd av år stockholmsboktryckarnas -—
eller kanske rättare uttryckt: stockholmstypografernas — onda ande,
som ständigt låg över de boktryckare, som betalade något så när
skapligt, med böner och förebråelser att nedsätta lönerna, som enligt
hans åsikt voro alltför höga.
Det kom emellertid en dag, då kvinnorna begärde att bliva antagna
som medlemmar av Typografiska föreningen. Första attacken gjordes
vid sammanträdet med Typografiska föreningen den 7 mars 1874, då
C. Fr. Malmgren väckte förslag om att kvinnor skulle antagas som
medlemmar av Typografiska föreningen. Förslaget avslogs efter en
lång debatt med 25 röster mot 12. Samma öde drabbade en av Sven
Linge 10 år senare eller den 2 februari 1884 väckt motion i samma
syfte. Den avslogs nämligen med stor majoritet.*)
Det var först sedan Svenska typografförbundets stadgar utarbetats,
som motståndet mot kvinnornas inträde i Typografiska föreningen
bröts. Den kommitté, som tillsatts för att utarbeta dessa stadgar,
förklarade nämligen, att med typografer menades alla i boktryckeri
anställda arbetare, såväl manliga som kvinnliga.
De första kvinnorna gjorde sitt inträde i Typografiska föreningen
i Stockholm den 3 mars 1888. I protokollet för nämnda dag står
*) Redogörelse för debatterna kan läsas i Svenska typografernas historia, I, s. 214 ff.
413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
