Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningar inom föreningen - Typografiska kommunistklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följden blev att förbundsstyrelse och underhandlare avgingo. Nya
underhandlare valdes på mötet och valet av förbundsstyrelse ägde rum
senare. Oppositionens lista segrade även då, och därmed var densamma
i majoritet både inom förbundsstyrelse och bland underhandlare.
Typografförbundets öden vilade alltså i förutvarande oppositions händer.
Omvälvningen inom förbundsledningen hade givetvis väckt
arbets-köparnas uppmärksamhet i hög grad och den omläggning av
förbundets kurs, som de följaktligen väntade, möttes av dem med ett
hårt motstånd vid tariffunderhandlingarna. Bakom detta hårda
motstånd låg även Svenska arbetsgivareföreningen, som vid detta
tillfälle tydligen ansåg det nödvändigt att statuera ett exempel.
En öppen konflikt blev oundviklig, och för första gången gick Svenska
typografförbundets medlemmar ut i en allmän lönestrid. Det blev
ett tungt och ansvarskrävande arbete som den nya
förbundsledningen därmed fick sig förelagt att leda denna strid. Visserligen ledde
den ej till en fullständig seger för förbundets krav, men den blev
dock en hälsosam läxa för arbetsköparna genom den stridsduglighet
och sammanhållning som kårens medlemmar visade.
Sedd mot bakgrunden av de synnerligen svåra motsättningar som
före striden upptornade sig blev utgången av densamma
förhållandevis god. Stridsivern var på intet sätt förlamad genom den taktiska
avblåsningen av strejken. Man undvek därmed Svenska
arbetsgivareföreningens bakblåsning och tydliga avsikt att kosta vad det
ville, slå ned typografförbundet. På arbetsplatserna fortsattes kampen
efter andra linjer, som i första hand tillbakaslog boktryckarnas försök
att spela segrare och som sedan återförde förbundet i en stark ställning.
Lärdomarna av striden diskuterades livligt på klubbens möten.
Kampen mot arbetsköparna skulle tagas upp med sådana medel som
ej ställde sig så dyra för arbetarna som strejken. Strejken hade visat
att typograferna stått isolerade från andra arbetaregrupper även inom
samma industri, vilka utfört s. k. organiserat strejkbryteriarbete. Som
en första åtgärd föreslogs förbundets anslutning till landsorganisationen.
Klubben var under 1919 centrum för en omfattande verksamhet.
I tariffrågan utsändes ett flertal cirkulär, dessutom utgavs tvenne
nummer av en tillfällighetstidning, benämnd »Enighet».
Styrelse under 1919 voro: Emil Malmborg, B. Fagerström, J. Back,
E. Dalin, N. Holmgren. Samma styrelse fungerade även 1920 endast
med skillnad att E. Lindvall inträdde efter B. Fager ström.
419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
