Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kap. I
- Bihang: Om den termo-elektriska stapeln
- Bihang: Om galvanometerns konstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pappersremsor, och den af ett större antal dylika par bildade stapeln
har det utseende, som bild 9 angifver.
 |
| Bild 7. |
 |
| Bild 8. |
 |
| Bild 9. |
Då den ström, som uppkommer genom värme,
alltid går från vismut till antimon vid det
upphettade lödningsstället, så finner man af en blick
på bild 7, att uppvärmning af punkterna A, A
frambringar en ström af motsatt rigtning mot
den, som bildas genom uppvärmning af B, B.
Derför åstadkommer ock värmet på den
termoelektriska stapeln strömmar af motsatta
rigtningar, allteftersom det meddelas åt dess ena eller
andra sida.
Är båda sidornas temperatur lika, neutralisera de hvarandra, huru
heta de än må vara; men såsnart den ena blir varmare än den andra,
uppstår ström genast. Elektricitets-utvecklingen beror således på
temperatur-skilnaden mellan båda sidorna, och strömstyrkan är inom vissa
gränser proportionel mot denna skilnad.
Äfven genom förening af andra metaller och uppvärmning af
lödningsställena kunna dylika strömmar frambringas. Man kan i detta
hänseende ordna de flesta metaller i en s. k. tensionskedja, så att vid
förening af tvenne hvilkasomhelst i serien strömmen går från den
föregående till den efterföljande. Följande metaller äro på detta sätt
ordnade: Vismut, Nickel, Kobolt, Platina, Koppar, Guld, Tenn, Zink,
Jern, Antimon. Dock är denna ordning endast vid smärre
temperaturskilnader fullt tillförlitlig.
Termo-elektriciteten upptäcktes af Seebeck år 1822. Nobili
konstruerade den första termo-elektriska stapel, men först 1835 erhöll
instrumentet genom Melloni en sådan betydelse, att det numera vid
undersökningar öfver strålande värme har utträngt alla andra.
Om galvanometerns konstruktion.
En elektrisk ströms tillvaro och rigtning visa sig genom dess
verkan på en fritt upphängd magnetnål. En sådan hålles emedlertid
i den magnetiska meridianen genom jordens magnetiska kraft, och
strömmen måste derför öfvervinna denna sednare, för att sätta nålen
i rörelse. En mycket svag ström förmår ej detta i någon märkbar
grad, och man använder derför på en gång följande båda hjelpmedel
för att föröka dess verkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0027.html
