Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kap. I
- Bihang: Om galvanometerns konstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För det första upprullas tråden, genom hvilken strömmen går
fram så att den omgifver nålen flere gånger; den sednare måste
naturligtvis dock svänga fritt inom trådrullen. Strömmens verkan blir
härigenom mångdubblad.
 |
| Bild 10. |
Det andra medlet består i att neutralisera jordmagnetismen, utan
att dock minska nålens magnetism. Detta mål uppnår man genom
att i stället för en nål använda ett ”astatiskt” system (bild 10) d. v. s.
tvenne nålar, fästade vid ett
vertikalt skaft på det sätt, att den enas
nordpol n ligger rätt öfver den andras
sydpol s′, och tvärtom. Den ena
nålen måste befinna sig inom den
upprullade tråden, genom hvilken
strömmen framgår, den andra svänger fritt
ofvanför denna rulle, och det
vertikala skaftet, hvarvid båda äro fästade,
går genom en öppning i rullen. Vore
nemligen båda nålarne derinom, skulle
strömmen vrida dem i motsatta
rigtningar, och den ena således
neutralisera den andra. Är deremot den
ena innanför, den andra utanför, vrider strömmen båda åt samma håll.
Ett dylikt nålpar erhålles sålunda. Man magnetiserar båda två
till full mättning och upphänger dem derefter, såsom bild 10 utvisar,
på ett ställe, der de skyddas mot luftströmmar. Systemet inställer
sig då vanligtvis i den magnetiska meridianen, emedan den ena
nålen nästan alltid är starkare än den andra. Man försvagar då
försigtigt den förra genom att beröra den med en mindre magnet. När
båda äro fullkomligt lika starka, ställa de sig vinkelrätt mot den
magnetiska meridianen.
 |
| Bild 11. |
Man skulle väl på förhand kunna tro, att i detta fall borde
jordens styrande kraft vara helt och hållet upphäfd, och systemet
följaktligen neutralt i afseende på rigtning, så att det endast skulle följa
upphängningstrådens vridande kraft.
Så vore ock händelsen, om man kunde
med matematisk noggrannhet sätta
båda nålarnes axlar i samma
vertikalplan. I praktiken är detta så
godt som omöjligt; axlarne korsa
alltid hvarandra. Låt ns, n′s′ (bild
11) föreställa de två nål-axlarne,
som sålunda korsa hvarandra, samt
ME den magnetiska meridianen.
Antag, att polen n drages af
jordmagnetismen i rigtningen nm, och
polen s′ i motsatt rigtning. Ehuru
nu dessa båda poler äro af olika
styrka, segrar dock i detta fall den
vid s′ verkande kraften, emedan den
tydligen verkar på längre
häfstångsarm. Nålarne aflägsna sig
följaktligen ännu mer från meridianen,
och man finner lätt af det anförda,
att systemet ej kommer i jemnvigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0028.html
