Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
substans med en annan; och många andra framstående kemister
behandla ämnet ur samma synpunkt.
Värmets utveckling genom mekanisk kraft beredde en stor
svårighet för anhängarne af denna åsigt, såtillvida som dess
daning på denna väg tycktes vara alldeles obegränsad; men de
trodde sig likväl kunna finna en utväg på grund af det faktum
(som längre fram skall utförligt behandlas), att olika kroppar
ega helt olika förmåga att, så till sägandes, inrymma värme.
Tag till exempel ett skålpund vatten och ett skålpund
qvicksilfver, samt uppvärm hvardera från 20° till 60°; den mängd
värme, som vattnet dertill kräfver, är fullt trettio gånger så
stor, som qvicksilfret erfordrar. Tekniskt uttryckes detta ännu
i dag dermed, att vattnet har en större värme-kapacitet[1] än
qvicksilfret, och detta uttryck ”kapacitet” karakteriserar just
deras uppfattning, hvilka använde det först. Vattnet ansågs
ega förmågan att inhysa ”caloricum” eller värme-ämne; att
absorbera och dölja det i sådan grad, att det erfordrades trettio
mått af detta ämne att på vatten frambringa samma förnimbara
verkan, som ett enda mått deraf frambragte på qvicksilfver.
Alla ämnen ega i högre eller lägre grad denna förmåga
att inhysa värme. Bly till exempel eger den ock; och vårt
experiment med blykulan (sid. 4), i hvilket värme frambragtes
genom sammantryckning, förklarades af den materialistiska
teoriens anhängare sålunda. Före sammanpressningen, sade de,
hade blyet en större värme-kapacitet än efteråt; storleken af
förrådsrummen mellan dess atomer förminskades genom trycket,
och derför utkramades af pressen den del af det dolda värmet,
som den hopklämda metallen ej längre kunde inrymma.
Försöken med friktion och stöt förklarades på liknande
sätt. Att nytt värme kunde frambringas, var för materialismen
en orimlighet; den mängd deraf, som en gång fanns i verlden,
var lika oföränderlig som mängden af vanlig materia; det högsta,
man genom mekaniska eller kemiska medel kunde åstadkomma,
var att packa ihop det på något ställe eller ock drifva det ur
dess gömställen fram i dagsljuset.
Den dynamiska eller, som den ock benämnes, den
mekaniska teorien om värmet förnekar dess materialitet. Det är, säger
den, en egenskap eller ett tillstånd hos materien; nemligen en
rörelse af dess minsta delar. Redan den omedelbara
betraktelsen af åtskilliga värme-fenomen leder ett tänkande sinne
nästan instinktmessigt till denna slutsats; redan Baco var af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
