Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
31
kolväte, en kemisk förening af de två nämnda enkla kropparne.
Ur denna genomskinliga gas afskiljer sig sot, när dess
förbränning sker ofullständigt; detta sot finnes der äfven nu, men
förbundet med vätgasen och derigenom osynligt. Här hafva vi en
yta af den sammansatta gasen i beröring med luften; vi
upphetta denna yta med en tändsticka, och de inbördes
attraktionerna blifva derigenom så förökade, att gasen fattar eld. Syret
har att välja mellan de två ledamöterna och sluter sig
naturligtvis först till den, till hvilken det har största attraktion:
det förenar sig alltså först med vätgasen och gör kolet fritt.
Oräkneliga partiklar af detta frigjorda kol sväfva nu i den heta
vätgasen och upphettas deraf till stark hvitglödning; af dem
beror i främsta rummet lågans ljus. I sinom tid förenar sig
emedlertid äfven detta kol med syret och blir, eller borde
åtminstone (nemligen om lufttillgången är tillräcklig) bli kolsyra;
detta försiggår i lågans yttersta, jemförelsevis föga lysande skal.
Ett vax-, stearin- eller talg-ljus’
förbränning sker i hufvudsak på samma
sätt som en gasströms. Här är ett
dylikt (bild 16); Ni antänder dess veke,
den brinner och uppsmälter talgen
ne-dantill; denna vätska uppsuges genom
vekens kapillär-attraktion och
förvandlas af hettan till en ånga, som ingenting
annat är än kolväte, d. v. s. just
detsamma som lysgasen. Äfven här har
Ni alltså en ännu oantänd gas inuti och
luft utanför; mellan båda är ett skal,
som bildar just sjelfva slagfältet för de
sammanstötande atomerna, den trakt, der
de utveckla värme och ljus. Det finnes
i mina ögon knappast någonting
vackrare än ett brinnande ljus; detta lilla
bäcken vid foten af veken, till en del
fyldt med smält materia, vätskans
uppsugning och förfiygtigande, lågans
sammansättning, dess långsmala spetsiga
form och de konvergerande
luftström-marne, som tillföra den näring. Dess
skönhet, glans och rörlighet hafva sedan
gammalt varit en anledning till, att
man med förkärlek användt det såsom
en andens symbol; och den detaljerade
undersökning deraf, som Davy verkställt,
Bild 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
