Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
40
antänder i detta kärl en del blånor, stjelper en tratt deröfver
och håller öppningen af denna pappers-ballong öfver tratten.
Den genom förbränningen upphettade luften drager genom
tratten in i ballongen och utvidgar den; dess benägenhet att stiga
gör sig redan märkbar. Nu släpper jag den lös, och den
sväfvar sakta upp mot taket.
Men vi få ej nöja oss med att betrakta dessa företeelser
blott i allmänhet; utan noggranna qvantitativa bestämningar
skulle vi, trots bela detta vårt nya kunskapsförråd, snart
förvillas ; vi måste nu undersöka, huru stor den utvidgning är, som
en viss värmemängd förmår åstadkomma hos en gas. Detta är
en vigtig punkt, som väl förtjenar hela vår uppmärksamhet.
Är det fråga om en gasmassas volym, skulle vi utan kännedom
om dess temperatur ej hafva någon rigtig föreställning om dess
verkliga storlek, ty volymen förändras ganska betydligt med
värmegraden. Antagom således, att vi hade en viss gasmängd
vid 0° eller fryspunkten, samt upphettade den till 1°, under
det trycket på hvarje qvadrattum af dess gränsyta bibehålles
oförändradt. Gasen utvidgas då med ett belopp, som vi må
kalla a; höjes temperaturen i stället till 2°, ökas den
ursprungliga volymen med 2a; höjes den till 3°, blir utvidgningen 3a,
o. s. v. Vi se med ett ord, att för hvarje grads tillägg till
temperaturen ökas volymen med ett visst belopp. Hvilket? Jo,
hvilken volymen än må hafva varit i början, ökas den för hvarje
grad med är den vid 0° en kubikfot, blir den således vid
1° en hel och kubikfot; eller, för att begagna decimalbråk:
1 volymsenhet vid 0° blir
vid 1° .... 1 -f 0,00366 = 1,00366 vol. enheter,
„ 2° .... 1 -f- 2.0,00366 = 1,00732 „ „ ,
n 3° .... 1 -f 3.0,00366 = 1,0101)8 „ „ ,
O. s. V.
Detta oföränderliga tal 0,oo366, som angifver, med huru stor
del af sin volym vid 0° en gas utvidgas för hvarje grads
temperaturförhöjning, kallas dess dilatations- eller
utvidgnings-ko-ëfficient.
Det är en högst anmärkningsvärd omständighet, att alla
s. k. permanenta *) gaser utvidga sig nästan alldeles lika mycket
) Benämningen "permanent" må här bibehållas, eftersom den
förekommer i originalet och antagligen lärer komma att ännu till en tid
anvandas, ehuru dess betydelse numera är blott relativ. Man förstod
dermed fordom en sadan gas, som icke genom någon dittills uppnådd
grad af kold eller tryck kunde förvandlas till vätska, ehuru
visserligen ingen fysiker betviflade, att detta endast berodde på
otillräckligheten af dittills använda medel. Denna förmodan visade sig ock full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
