Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
för hvarje grads temperaturförökning. Af detta faktum kunna
vi med största sannolikhet draga den vigtiga slutsats, att när
värmet utvidgar en dylik kropp, har det intet annat arbete att
utföra än att öfvervinna det utifrån verkande trycket, eller
m. a. o., att det ej behöfver strida mot någon inre ömsesidig
dragning mellan gasmolekulerna. Ty vore det sistnämnda fallet,
skulle vi tvifvelsutan hos olika slags gaser påträffa samma
olikheter och oregelbundenhet i afseende på utvidgningen som hos
de flytande och fasta kropparne.
Se här en uppgift på några gasers utvidgnings-koëfficienter:
Vätgas...........0,oo366
Luft ............ 0,00367
Koloxid...........0.oo3i>7
Kolsyra...........O.00371
Qväfoxidul......... 0,00372
Cyangas........ . . O.O0387
Svavelsyrlighet.....C.00390
Som man ser, öfverensstämma de tre förstnämnda
ytterst nära; dock är vätgasens koefficient minst; den
närmar sig, säger man, mest bland alla till det "ideala
gastillståndet". I de öfriga blir afvikelsen allt större,
och det i samma mån som den ifrågavarande gasen är
lätt att kondensera, som den är, såsom gas betraktad,
"ofullkomlig" eller befinner sig liksom på gränsen
mellan det luft- och vätske-formiga aggregat-tillståndet.
Efter att hafva vunnit klarhet i denna fråga, skola
vi nu småningom närma oss ett vigtigt, men något
svårare problem. Antagom, att en luftmassa är innesluten
i denna aflånga cylinder AB (bild 20), hvars
genomskärningsarea är 10 qvadrattum. Cylinderns öfre ända
A är öppen, och P är en kolf, hvilken — af skäl, som
härnedan skola nämnas — antages väga 58 skålpund
och kunna röra sig uppåt och nedåt utan friktion, ehuru
lufttätt slutande till cylinderns väggar. Vid försökets
början må den befinna sig vid cylinderns midtpunkt P,
273 tum öfver dess botten B, och den inneslutna
luftens temperatur må då vara 0°. Okas den en grad,
höjer kolfven sig naturligtvis en tum, således till 274
tums höjd öfver bottnen; ökas den till 2°, 3°, 4°,
ställer kolfven sig på 275, 27(J, 277 tums höjd; blir
luften slutligen 273° varm, så ökas dermed kolfvens
ursprungliga höjd öfver B med 273 tum; den går
0°G-
komligt rigtig år 1877, då Cailletet och Pietet lyckades förvandla till
vätskor samtliga de s. k. permanenta gaserna, nemligen Syre, Väte,
Qväfve, Kol- och Qväf-oxid. O A.
Bild 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
