Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
43
Bild 21.
Den värmemängd, som användes, då volymen är konstant,
förhåller sig till den, som erfordras, då trycket är konstant, likasom
1 till 1,417.
Det var just förmedelst detta vigtiga faktum, som man
först lyckades bestämma värmets mekaniska eqvivalent. Och
härmed äro vi komna till en punkt, som väl förtjenar och
äfven kräfver Er hela uppmärksamhet, Jag vill försöka att
utföra denna beräkning för Er.
Låt C (bild 21) föreställa ett cylindriskt
kärl af en qvadratfots genomskärningsarea.
PP må vara den öfre plana gränsytan af en
kubikfot luft; höjden AP således en fot. Vi
uppvärma denna luft, tills dess volym
fördubblats; för sådant ändamål måste som
bekant dess temperatur höjas 273°, och efter
utvidgningen befinner sig dess öfre gränsyta
vid PP’, d. v. s. en fot högre än nyss.
Under sitt uppstigande har den trängt undan
atmosferen, som trycker med 21,5 ^f:s kraft
på hvarje qvadrattum deraf och således på
hela ytan med 2150 M■ Denna tyngd har
alltså lyftats en fot högt, d. v. s. det verkställda arbetet är
2150 skålpundfot (sid. 27).
Den sålunda utvidgade luftens värme-kapacitet är 0,237 af
vattnets, d. v. s. luften kräfver, för att upphettas ett visst
gradtal, lika mycket värme, som en vattenmassa, hvars vigt är
blott 0,237 af luftens, skulle kräfva för lika stor
temperaturförhöjning. Men vår kubikfot luft väger 7,92 ort, och deu
motsvarande vattenmassans vigt är alltså 0,237 . 7,92 ort.
Att upphetta detta vatten 273° erfordrar naturligtvis lika
mycket värme, som att upphetta en 273 gånger så stor vigt,
d. v. s.
273 . 0,237 . 7,92 ort = 5,12432 skålpund vatten
en enda grad. Enligt vår definition på värme-enhet å sid. 26, 27,
är detta värmebelopp
5,12432 värme-enheter, korteligen F.
Här upphettades nu luften under konstant tryck. Men vi
hafva nyss fått veta,’ att den värmemängd, som i detta fall
erfordras för en viss temperaturförhöjning, förhåller sig till den,
som erfordras för samma effekt vid konstant volym, likasom
1,417 : 1. För att beräkna det värmebelopp V’, som vår
kubikfot luft skulle, under konstant volym, hafva kräft för
ofvannämnda upphettning, hafva vi alltså proportionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
