Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
69
Bild 34.
det böjda röret, först i den ena armen af detta V och knackar
derefter mecl ändan af denna arm mot bordet. I hören först
ett osammanhängande, sqvalpande ljud; sålänge det fortfar, är
vattnet ännu icke i riktig beröring med rörets inre yta. Men
under det jag fortfar att knacka, bemärken I en förändring af
ljudet; sqvalpet har nu upphört, ljudet blir hå’rdt, liksom när
en fast kropp stöter emot en annan. Nu vänder jag armen AB
med vätskepelaren upp och ned — men den sednare nedfaller
dock ej; dess partiklar hänga så fast vid rörets väggar och vid
hvarandra, att vattnet ej längre beter sig som en flytande kropp;
det vägrar att lyda tyngdlagen.
Således ökas kohesionen, men just denna omständighet
föranleder motstånd mot kokning. Vatten, som sålunda befriats
från luft, kan upphettas ända till 40—55° öfver sin kokpunkt,
utan att ändock kokning inträder. Men märken ock, hvad som
inträffar, när denna väl börjar! Vätskan har ett ofantligt
värmeförråd inom sig; dess hopfogade molekuler skilja sig slutligen
åt, men de göra det med hela våldsamheten af en springfjäder,
som plötsligt brister vid för stark spänning, och kokningen
blir en verklig explosion. Det är Donny i Ghent, som upptäckt
denna märkvärdiga egenskap hos vattnet.
Vi återvända nu till vår is. Vid frysning utesluter
vattnet fullständigt all luft ur sin kristallbyggnad; alla främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
