- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
118

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

118

hafvets fuktiga vindar och kondensera deras ångbördor till
befruktande regn, der nedsjönko fordom vattenmassorna i annan
form; der föfl ymnig snö, som gaf upphof till storartade
glet-sclier’. De stego ned utför sluttningarne af "Purpurberget" och
bearbetade den nejd, som i våra dagar bildar bottnen af "Öfre
sjön"; hvarje ö, som nu höjer sig derur, är en af isen rundad
stenkupol. De fantastiska namn, som många af dessa klippor
erhållit, leda sitt upphof från de sällsamma former, hvilka isens
väldiga hyfvel gifvit dem.

Äfven i Nord-amerika träffas dylika spår. Men den
märkvärdigaste iakttagelse i denna väg gjordes dock af Hooker
under en resa i Syrien; han fann nemligen, att Libanons
verldshistoriska cedrar växa på gamla gletschermoräner.

Länge nog hafva forskarne bemödat sig om att utransaka
de naturförhållanden, hvilka föranledt uppkomsten af dessa
vidsträckta ismassor, och en öfversigt af de olika svar, de lemnat
på frågan, skulle vara rätt lärorik. Jag har ingen ny hypotes
att framställa, men det tyckes mig möjligt att gifva dessa
forskningar en bättre rigtning och ett mera bestämdt mål än hittills
Alla författare i ämnet, med hvilka jag gjort bekantskap, hafva
nemligen uteslutande sysselsatt sig med frågan: Hvarifrån kom
kölden? Man har sökt orsaken dertill i en tillfällig förminskning
af solens utstrålning; man har ock menat, att vårt planetsystem,
under sitt framskridande genom rymden, passerat genom
trakter af särdeles låg värmegrad; somlige hafva ock trott sig finna
orsaken i en, med den nuvarande helt olika fördelning af land
och vatten. Såvidt jag kan se, hafva alla dessa framstående
män förbisett det enkla faktum, att gletschernas ofantliga
utsträckning i dessa förgångna tider lemnar ett lika godt bevis
på värmets, som på köldens inflytande.

Ty kölden ensam frambringar ingen is. Här i London kunna
vi ju hafva de mest bitande nordostvindar en hel vinter igenom
och dock icke se en enda snöflinga. Kölden måste hafva sitt
lämpliga föremål att bearbeta, och detta — vattenångan — är
ju en produkt af värmet. Låtom oss bringa denna
gletscher-fråga till en annan form! För att förvandla 1 M vatten till
ånga vid eqvatorn erfordras vid pass 550 värme-enheter, ty
ångans latenta värme är större, om den bildas vid lägre
temperatur. Men en värme-enhet höjer temperaturen hos 1 .// gjutjern
10 grader; följaktligen upphettar det värme, som förvandlar 1
†! af den tropiska oceanens vatten till ånga, 1 ^ gjutjern
JÖUU grader. Nu smälter detta jern vid 1100°; för hvarje
skalpund ånga, som produceras, utbetalar solen alltså lika mycket
värme som för att smälta 5 ^ jern. Föreställom oss då alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free