Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
met. med detta sjelft. Värmet är hvarken vindens brus, eller
lågans fladdrande, eller vattnets kokning, eller qvick
silfverpela-rens i termometern uppstigande, eller ångans våldsamma
utströmmande ur pannan; alla dessa rörelser äro mekaniska, och
till dem kan värmet förvandlas, men i sig sjelft är det en
mo-lekular-Törelse. Men kropparnes molekuler kunna ej, då de äro
tätt sammanslutna, dallra eller vibrera utan att meddela rörelse
åt hvarandra, och det är just åt detta rörelsens meddelande
samt värmets deraf beroende fortplantning, som vi nu skola egna
vår uppmärksamhet.
Här är en eldgaffel, hvars temperatur är i det aldra
närmaste densamma som min hands; den kännes derföre hvarken
varm eller kall. Jag lägger dess ena ända i elden, och den
upphettas; molekulerna, som äro i beröring med den heta
glöden, försättas i raskare svängning; de stöta till sina grannar,
dessa fortplanta rörelsen vidare, och sålunda klingar
molekular-musiken längs hela metallstången. Den förstärkta rörelsen
uppträder nu äfven vid dess andra ända, och fattar jag tag deri,
bränner jag mig. Detta är värmets fortplantning genom
ledning, till skilnad från dess öfrerförning, med hvilken vi förut
sysselsatt oss, och som består i sjelfva de varma kropparnes
förflyttning från ett ställe till ett annat.
Se här ett högst enkelt exempel på ledningen! I denna
skål med varmt vatten nedlägger jag en liten jerncylinder af en
tums diameter och två tums längd; den skall bli vår värmekälla.
Jag lägger omkull den termo-elektriska stapeln o (bild 55),
med dess blottade yta
uppåt, och ställer derpå
en kopparcylinder c,
hvars temperatur är
lika med rummets;
galvanometernålen gör
intet utslag. Derpå
torkar jag den varma
cylindern i och ställer den
ofvanpå den förra. Så
föga uppvärmd den än
var, sen I, att nästan innan jag talat ut, nålen genast flyger
åt sidan och angifver uppvärmning. Jerncylinderns
molekular-rörelse meddelade sig på ett par sekunder genom kopparn åt
stapeln.
Olika kroppar ega i mycket olika grad denna förmåga att
leda värme; kopparn intager i detta hänseende en bland de
framsta platserna. Jag tar nu bort kopparcylindern, låter nålen
Bild 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
