- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
136

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

136

lätt fortplantar sig genom nätet till den farliga omgifningen;
att hela cylindern kan fyllas med en nästan ljuslös låga, utan
att ändock explosion uppkommer — men en enda liten skada i
trådväfven, en tillfällig oxidation på någon punkt deraf kan
vara tillräcklig att åstadkomma olycka; ja, endast en hastig
rörelse af lampan kan mekaniskt drifva elden ut genom
maskorna. Med ett ord, det fordras en icke ringa grad af omdöme
och försigtighet för att rätt behandla instrumentet. Dessvärre
är detta vilkor visst icke alltid uppfyldt, och följderna deraf
hafva ej uteblifvit. Man borde aldrig antaga en man eller gosse
till grufarbetare, utan att hafva genom fysikaliska experiment
gjort dessa förhållanden fullt tydliga för honom. Blotta
förmaningar äro ej nog; men gif arbetaren en rätt åskådlig
föreställning om hvad han har att vänta i händelse af oförsigtighet, och
den varnande bilden skall länge föresväfva honom, långtsedan
de varnande orden utplånats ur hans minne.

Och slutligen några ord om vätskors och gasers
ledningsförmåga! Rumford anställde äfven i detta hänseende talrika
försök, vittnande både om klar uppfattning af frågan och
experimentel skicklighet. Han ansåg vätskor bestämdt sakna förmåga
att fortplanta värme genom ledning, hvilken ban mycket riktigt
skilde från öfverförning; och för att ej denna sednare skulle
komma med i spelet, upphettade han vätskan ofvanifrån.
Sålunda fann han, att en het jerncylinders värme
ej förmådde tränga nedåt genom ett knappt två
linier tjockt lager af olivolja; lian kokade vatten
i ett glasrör öfver is, utan att smälta denna.
Nyare försök af Despretz hafva emedlertid visat,
att vätskor verkligen ega ledningsförmåga, ehuru
ytterst liten. Äfven gasernas ledningsförmåga
förnekades af Rumford; frågan derom har i
sednaste tid åter upptagits af Magnus i Berlin,
hvilken anser sig genom försök hafva ådagalagt, att
vätgasen leder värme lika bra som en metall.

Luftens afkylande inverkan på grund af
värme-öfverförning kan visas sålunda. Sänder
man en elektrisk ström genom en spiral af
pla-tinatråd, blir denna starkt glödande; sträckes
derpå tråden, så att den blir alldeles rak,
försvagas glöden genast — man kan knappt se
den. Detta beror naturligtvis af luftens friare
tillträde^ till tråden. Här är en recipient It
(bild 65), ur hvilken luften kan utpumpas;
vid dess botten är fästad en metallstång m,



Bild 65.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free