- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
145

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

145

en och annan bland dem skulle på grund af analogi förmoda,
det äfven ljuset frambringas och fortplantas på något liknande
sätt. Kanske erbjuder vetenskapens hela historia intet exempel
på en hetare strid, än den som förts om denna fråga. Newton
ansåg ljuset bestå af små partiklar, som utslungades från de
lysande kropparne; detta var den ryktbara Emissionsteorien.
Huyghens, Newtons samtida, fann det något betänkligt att
antaga denna kanonad af partiklar; de skulle ju flyga med rentaf
ofattlig hastighet genom rymden och ändå ej störa hvarandra.
Rimligare syntes det honom, att ljuset skulle frambringas
genom vibrationer, snarlika ljudets. Euler understödde Huyghens,
och ett af hans skäl är, ehuru ingalunda fysikaliskt, så
egendomligt, att det må här anföras. Han betraktar våra fem
sinnen och de sätt, hvarpå de afficieras af yttre föremål. "Hvad
lukten beträffar", säger han, "veta vi ju, att den frambringas
genom materiela partiklar, som utgå från en flyktig kropp. Då
vi deremot höra, afsöndras ingenting från den ljudande kroppen,
men för att känna en sak måste vi komma åt den sjelf. Det
afstånd, på hvilket våra sinnen förnimma kroppar, är, i fråga
om känseln, alls intet; i fråga om lukten, ganska litet; i fråga
om hörseln, mycket betydligt; men i fråga om synen, störst af
alla. Derföre är det mera sannolikt, att samma
fortplantnings-sätt eger rum för ljud och ljus, än för lukt och ljus; — att
lysande kroppar förhålla sig, icke som flyktiga, utan som ljudande".

Newtons utomordentliga anseende undertryckte dessa båda
mäns åsigt, och det var först, då en snillrik man — just här,
inom dessa murar — upptog frågan, som Vibrations- eller
Unclulations-teorien kunde med någon utsigt till framgång börja
täfla med Emissionsläran. Thomas Young, fordom professor i
naturvetenskap vid detta institut, tillkommer den odödliga äran
att först hafva satt en dam mot denna ström af auktoritetstro,
och att hafva på en säker grund uppbyggt den ifrågavarande
teorien. Stora verk hafva uträttats i dessa salar, men knappast
något större än detta. Och Young leddes till sina slutsatser
angående ljuset genom en serie af akustiska försök; han, liksom
vi i denna stund, höjde sig från det kända till det okända, från
det påtagliga till det okroppsliga. Frågan har sedan den tiden
vidare behandlats af många andra snillen, men blott ett namn
vill jag här anföra vid sidan af hans, ett namn som på detta
område aldrig kan förgätas — Augustin Fresnel *).

*) Det torde vara nödvändigt att anmärka, det förfins, onekligen
mera dristiga än opartiska historiska exposéer i allmänhet, och den
här förekommande i all synnerhet stå helt och hållet för hans egen
räkning. ’ Ö. A.

Tyndall, Värmet.

10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free