- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
148

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

staf, hvilken man medelst vefven
c kan röra i horizontel rigtning.
Så noggrann är denna mekanism,
att man, om så önskas, kan
åstadkomma en förflyttning af mindre
än en hundradels linie. I
skifvans AB midt sen I en smal
lodrät springa och derbakom
något svart; det är den sotade ytan
af en termo-elektrisk stapel P,
hvars element äro ordnade i en
enda rad, icke på det vanliga
sättet i form af en qvadrat.
Härigenom kan man undersöka en

noggrannt begränsad del af
spektrum i sönder.

För ögonblicket faller
spektrum visserligen på skifvan AB,
men träffar ej stapeln. Jag
vrider vefven, och springan närmar
sig spektrums violetta ända; nu
faller ljuset derpå, men galvanometernålen gör ingen märkbar
rörelse. Äfven i indigo förblir nålen stilla, likaså i blått och
grönt. Men nu faller den gula färgen på springan, och för
första gången sen I kanhända en rörelse hos nålen; den är dock
mycket obetydlig, oaktadt stapeln nu är utsatt för den
ljusstarkaste delen af hela spektrum. Jag öfvergår nu till orange, der
ljuset är svagare, men I sen, att detta oaktadt är värmet större,
ty nålens utslag ökas. Och detta är ännu mycket mer
händelsen i det röda fältet.

Kanske synes det Er också, vid anblicken af denna
brännande röda färg, helt naturligt, att dess värme bör vara större
än de öfrigas. Men om jag för stapeln ännu längre, således
bortom spektrums röda ända, så går nålen med ens ända upp
till 90°. Här hafva vi alltså ett värmespektrum, som vi ej
kunna se, och hvars värmekraft är större än någon dels af det
synliga. Det elektriska ljuset, med hvilket vi arbeta, innehåller
alltså en mängd strålar, hvilka liksom de synliga brutits genom
vår lins och vårt prisma, samt nu bilda en fortsättning af det
lysande spektrum, men sakna förmågan att inverka på våra
synnerver. Med solljuset är förhållandet detsamma; äfven det
är rikt på dylika mörka eller s. k. "ultra-röda" värmestrålar,
af hvilka många visserligen absorberas af vår atmosfer, men

Bild 71.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free