Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•176
Våi’ cylinder måste alltså tillslutas med ett ämne, som
släpper mörkt värme fritt igenom. Skola vi begagna glas dertill?
En blick på tabellen å sid. 167 säger oss, att glas är
fullkomligt ogenomträngligt för dylikt värme; likså gerna kunde vi
tillsluta cylindern med metallskifvor. Men se nu, huru den ene
forskarens upptäckter blifva till gagn för en annan; liuru
vetenskapen växer, derigenom att de resultat, den ene vunnit, blifva
mäktiga hjelpmedel för en sednare. Hade ej Melloni upptäckt
bergsaltets diatermana egenskap, så vore vi nu alldeles
strandsatte. Länge nog var emedlertid svårigheten att erhålla
berg-saltskifvor, tillräckligt stora och rena för ändamålet, nästan
oöfvervinnerlig. Men en naturforskare behöfver ej länge vänta
på hjelp, blott han tillkännager sina behof; och tack vare mina
vänners välvilja har jag här skifvor af detta dyrbara ämne,
hvilka medelst locken A och B kunna skrufvas lufttätt på
cylinderns ändar. Denne är ock försedd med två kranar, af hvilka
den ene c afstänger eller öppnar förbindelsen med en luftpump,
som kan tömma cylindern, under det genom den andre c’ luft
eller någon annan gas kan deri insläppas.
Framför dess ena ända står vidare en Leslies kub C, full
med kokande vatten och öfverdragen med sot, som ökar dess
utstrålning; vid den andra vår termo-elektriska stapel, från
hvilken trådar leda till galvanometern. Mellan ändan B af
cylindern och kuben C är en bleckskärm T ställd, som drages
undan, när man vill framsläppa värmestrålarne från C genom
B A till stapeln. Vi utpumpa nu luften ur cylindern och draga
skärmen litet åt sidan; strålarne genomgå tomrummet och falla
på stapeln. Skärmen hindrar dem emedlertid ännu till en del,
galvanometernålen visar stadigt på 30°.
Nu skola vi insläppa torr luft; detta sker medelst kranen
c’, från hvilken ett böjligt kautschukrör leder till de två
krokiga rören TJ, TT, hvilkas ändamål nu skall förklaras. Båda
äro fyllda med pimstensbitar, hvilka i TJ äro genomdränkta med
en lösning af kaustikt kali, i TJ’ med svafvelsyra; de förra
absorbera och qvarhålla den inträdande luftens kolsyra, de sednare
dess vattenånga; den luft, som inkommer i cylindern, är således
renad från dessa beståndsdelar. Nu störtar den in —
qvicksilfret i luftpumpens barometerprofvare faller såsom tecken
dertill — och under det detta sker, bören I observera
galvanometernålen. Om luften förmår i någon märkbar grad absorbera
ethervågorna, måste värmets aftagande röja sig genom en
minskning af nålens utslag. Cylindern är nu full, men I sen ingen
förändring på galvanometern och skullen ej heller hafva märkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
