Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon sådan, om I ock stått alldeles bredvid instrumentet.
Luften tyckes alltså vara lika diaterman som sjelfva tomrummet.
Genom att flytta skärmen kunna vi förändra den
värmemängd, som faller på stapeln; genom att draga den gradvis
undan, kunna vi sålunda inställa nålen successivt på 40°, 50°,
fiO°, 70° och 80°; och för hvarje sådan ställning upprepa
försöket, I intet dylikt fall synes nålen röra sig det ringaste;
likaså litet, om dess ursprungliga utslag är 10° eller 20°.
Detta försök är en fråga, ställd till naturen; och dess
tystnad tyda vi som ett nekande svar. Men en erfaren forskare
nöjer sig ej så lätt med ett dylikt, och jag är ej rätt säker på,
att vi hafva framställt vår fråga på det bästa möjliga sätt.
Låtom oss noga öfvertänka. hvad vi verkligen gjort, och
be-traktom till en början det fall, då utslaget varit som minst,
d. v. s. 10°! Antagom, att luften ej vore absolut diaterman;
att den verkligen absorberade en mycket liten del — låt vara
Tii1oö — af det värme, som genomgår cylindern; skulle vi väl då
vara i stånd att upptäcka denna dess verkan? En sådan
absorption skulle minska utslaget med af dess belopp, således
med Tji5 grad; en sådan förminskning skulle omöjligen kunna
varsebiifvas.
Men vi hafva ju icke inskränkt oss till en så liten
värme-mängd; resultatet blef detsamma, då utslaget var 80° i stället
för 10°. Här måste jag bedja Er anstränga Er
uppmärksamhet, för att under en liten stund följa mig på ett något svårare
område. Jag önskar nemligen göra en vigtig egendomlighet hos
galvanometern rätt klar för Er.
Under det nålen visar på 0°, må en värmemängd tillföras
stapeln, tillräcklig att åstadkomma ett utslag af 1°. Antagom,
att värmemängden derpå ökas, så att den åstadkommer utslag
af 2°, 3°, 4°, 5°; då förhålla sig de ifrågavarande
värmemängderna som 1:2:3:4:5; den sista är jemnt fem gånger så stor
som den första. Men denna proportionalitet eger blott så länge
rum, som utslagen ej öfverstiga ett visst belopp; ty i den mån
nålen aflägsnar sig längre från nollpunkten, har strömmen allt
svårare att verka på densamma. Den saken känner nog en
sjöman, som arbetar med ett gångspel; alltjemt rigtar han sin kraft
vinkelrätt mot häfstången, ty rigtades den snedt deremot, skulle
blott en del deraf blifva verksam till gångspelets kringdrifvande.
Likaså i fråga om den elektriska strömmen; står nålen i en
märkbar vinkel mot strömrigtningen, verkar endast en del af
strömstyrkan på densamme. Häraf beror det, att ehuru
vär-memängden kan noggrannt uttryckas, och i förevarande fall
verkligen uttryckes genom den deraf uppväckta strömmens styrka,
Tyndall, Värmet. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
