Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•181
Men tillbaka till ämnet! Till en början lemnade jag alldeles
ur sigte atmosferens vattenånga och kolsyra, antagande — liksom
så många andra gjort före mig — att dessa ämnens inflytande
på värmestrålningen var, på grund af deras ytterst ringa mängd,
alldeles omärkbar; snart nog visade sig detta antagande
förhastadt. Derpå använde jag först chlorcalcium såsom uttorkande
medel, men måste upphöra dermed; derefter pimsten, fuktad med
svafvelsyra, med lika liten framgång. Slutligen tillgrep jag små
stycken af’ rent glas, som fuktades med svafvelsyra och medelst
en tratt infördes i ett U-formigt rör. Detta medel befanns vara
det bästa, men äfven här var yttersta omsorg af nöden.
Innehållet af hvardera rör skänkeln måste ofvantill täckas med ett
lager af torra glasskärfvor, ty det minsta damkorn från korken
eller en smula lack, stor som tjugondedelen af ett
ltnappnåls-liufvud, var, om den kom i beröring med svafvelsyran,
tillräcklig att förderfva resultatet. Dessutom måste torkrören ofta
ombytas, emedan atmosferens organiska partiklar, så obetydliga de
än voro, efter någon tids förlopp inverkade störande.
För att aflägsna kolsyran, sönderstöttes ren Carr ar a-marmor,
fuktades med kaustikt kali och infördes i ett U-rör. Vid de
första försöken användes äfven de raka rör YY, som synas till
venster på taflan; jag har dock numera öfvergifvit denna
anordning. Och slutligen begagnas gashållaren GG, då frågan gäller
andra gaser än atmosferisk luft.
Låtom oss nu öfvergå till försöket! Vi hafva utpumpat
luften ur både förmaket och profcylindern; strålarne gå från
kuben C genom det förra; derefter genom saltskifvan S.
cylindern och skifvan S’, samt träffa omsider stapelns P framsida.
De neutraliseras genom strålningen från kompensationskuben C,
och galvanometernålen står, som I sen, på noll. Vi vilja till en
början använda vårt känsliga prof på torr luft. Den
inströmmar nu i profcylindern; men visst är åtminstone, att på det
afstånd, der I nu befinnen Er, ingen rörelse af nålen kan
upptäckas, och således ingen märkbar absorption synes ega rum.
Luftens atomer tyckas alltså vara ur stånd att qvarhålla någon
enda värmevåg; ämnet är i praktiskt hänseende lika diatermant
som sjelfva tomrummet.
Är det så äfven absolut taget? Se der en fråga, som
knappast kan genom iakttagelser besvaras. Säkert är, att ju
fullständigare luften blifvit befriad från inblandning af kolsyra,
vattenånga och andra gaser, dessmera närmar sig dess inflytande
på värmestrålningen till likhet med det absoluta tomrummets.
Men hvem kan ansvara för, att den bästa uttorkningsapparat
är alldeles fullkomlig; hvem kan ansvara för, att icke svafvel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
