Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•189
dessa gaser, införda i profcylindern af ofvan omtalade apparat,
vid ett tryck af > atmosfer genom absorption frambringa.
Jag återvänder nu till liufvudfrågan och meddelar Er här
en fullständig öfversigt af de särskilda gasernas relativa
absorptionsförmåga rid en hel at mosfers tryck. De anförda resultaten
hafva erhållits med en apparat, som från den förut beskrifna
och på titeltaflan framställda skiljer sig endast i tvenne
hänseenden. Den ena olikheten är, att till värmekälla ej användes
en kub med kokande vatten, utan en låga från en Bunsens
brännare (sid. 33), hvilken upphettar sjelfva väggen af
förmaket; den andra, att profcylindern ej är af messing, hvilket ämne
angripes af åtskilliga bland de nedannämnda gaserna, utan af
glas, samt något kortare än den förra, nemligen vid pass två
och en half fot; denna sistnämnda omständighet vållar
naturligtvis, att olikheterna mellan luften och de starkt absorberande
gaserna ej blifva desamma som i förra fallet.
Tabell N:o 5.
Gaser Absorption
vid en atmosfers tryck.
Luft, Syre, Väte, Qväfve.......... 1
Chlor..................... 39
Clüorväte.................. 62
Koloxid................... 90
Kolsyra................... 90
Qväfoxidul ................. 355
Yätesvafla.................. 390
Sumpgas................... 403
Svafvelsyrligliet.............. 710
Oljbildaiide gas.............. 970
Ammoniak. .................1195.
Bland de här anförda gaserna vill jag endast fästa
uppmärksamheten vid den sista och dess tillhörande höga ziffra.
Ammoniak — lika genomskinlig som den luft, vi andas — är så
fullständigt ogenomtränglig för värmet från den här använda
källan, att om man tillochmed ställer en metallskärm mellan den
dermed fyllda profcylindern och stapeln, detta knappast
förorsakar någon vidare rörelse hos galvanometernålen; ett tre fot
tjockt lager af denna gas är så "svart" för värmet, som om
cylindern vore fylld med bläck, tjära eller något dylikt ämne.
Att genom försök bestämma den absorption, som luft, syre,
väte och qväfve utöfva vid lägre tryck än en atmosfers, är
naturligtvis otänkbart. Men kunde man utföra en sådan
bestämning, skulle olikheten mellan dessa gaser och de öfriga
framträda ännu vida starkare. Ty vi veta ju, att i fråga om kraftigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
