- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
206

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•206

början af dessa undersökningar — att ifrågavarande inflytande
kunde lemnas alldeles ur räkningen; att detta var ett grundligt
misstag, skall snart visa sig.

Vi vilja här använda samma apparat som förut (se
titel-taflan), försedd med en profcylinder af messing och tvenne
värmekällor, som verka på stapelns motsatta sidor. Upprepas
först försöket med torr luft, så rör sig, vid dess inträde i
cylindern, nålen knappast det ringaste; på sin höjd kan man
upptäcka någon enda grads utslag, om man befinner sig alldeles
invid galvanometern, och icke ens detta, om den inströmmande
luften är fullkomligt ren. Vi utpumpa åter cylindern och låta
vanlig luft, d. v. s. sådan som ej genomgått torkningsrören,
inträda deri — nålen rör sig och stadnar slutligen på 48°.
Detta gradtal angifver en absorption af 72; så många gånger
absorberar alltså den i detta rums luft befintliga vattenångan
starkare än luften sjelf.

Försöket är, som man ser, alls icke svårt att anställa, men
måste emedlertid utföras med största försigtighet. Är
torknings-apparaten i någon mån felaktig, kan man arbeta hela
månader igenom utan att lyckas erhålla sådan luft, som är
nästan absolut neutral i afseende på det strålande värmet; och
den aldra ringaste organiska inblandning deri är tillräcklig att
göra dess inverkan femtio gånger större än eljest. Nu då vi
samlat betydlig erfarenhet i denna väg, äro vi bättre utrustade
till dylika undersökningar, än jag sjelf var vid begynnelsen af
dessa arbeten.

Det resultat, som nyss erhållits, är särskilt för
meteorologien af så utomordentlig vigt, att man knappast kan nedlägga
för mycken möda på att sätta det i säkerhet för möjliga
invändningar. För det första kan det tänkas, att bergsaltet
dragit till sig vatten ur luften och kondenserat det på sin yta;
samt att det således i sjelfva verket är inflytandet af en
saltlösning — ett ganska atermant ämne (sid. 168) —- som vi här
uppmätt, i stället för inflytandet af vanlig luft. Betrakten denna
bergsaltskifva, som legat någon tid i yttre rummet bredvid ett
vattenkärl, men likväl icke i beröring med sjelfva vätskan; den
är alldeles våt. Se här en annan dylik, fullkomligt torr och
blank; jag andas derpå blott ett enda tag — och genast
betäckes dess yta af en fuktig hinna.

Det närmast tillhands liggande sätt att besvara detta
inkast är naturligtvis att undersöka sjelfva profcylinderns
salt-skifvor och se efter, om något spår af fuktighet kan anträffas
på dem; det är härvid alldeles nog att hålla sig till den
närmast stapeln belägna skifvan, ty värmekällans grannskap skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free