Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
262
lernas linier kan man dechiffrera denna egendomliga skrift och
taga reda på alla de ämnen, som förefinnas i blandningen.
Den i alla våra hittills anställda försök använda s. k. Voltas
båge har naturligtvis det företrädet, att dess ljus är tillräckligt
starkt att synas af flere åskådare på en gång; men sjelfva dessa
"spektral-analytiska" undersökningar kunna anställas helt enkelt
med en blåsrörslåga eller en Bunsens brännare. Införes
chlor-natrium i lågan, färgas den gul; af strontium röd, af koppar
grön o. s. v., och dessa färgade lågor förete vid prismatisk
undersökning samma lysande linier, som I nyss sett *).
Vi hafva hittills sysselsatt oss med de glödande ångornas
utstrålning och sett, att den endast består af vissa slags
vågrörelser af bestämda perioder; låtom oss nu öfvergå till deras
absorption! Inskränker sig äfven den till endast vissa arter af
strålar? Ett ryktbart försök af Brewster lemnar ett första svar
på denna fråga. En cylinder, hvars ändar äro tillslutna medelst
glasskifvor, fylles med salpetersyrlighetsgas, hvars närvaro ger
sig tillkänna genom dess starka rödbruna färg. Låta vi strålen
från det elektriska ljuset före sitt inträde i prismat genomgå
denna cylinder, visar sig det kontinuerliga spektrum, som under
andra förhållanden skulle hafva bildats, genomdraget af en mängd
mörka band. De strålar, som motsvara dessa, hafva blifvit
absorberade af salpetersyrligheten, som lemnat de mellanliggande
ljusbanden fri väg.
Vi komina nu till den stora grundsats, som i dessa fenomen
gör sig gällande; den vigtiga absorptionssatsen, hvars upptäckt
i allmänhet tillskrifves Kirchhoff **), säger, att en gas eller ånga
absorberar alldeles samma slags strålar, som den sjelf förntår
utsända; att atomer, som vibrera i en viss period, uppfånga
ethervågor af samma. De atomer, hvilkas dallring bildar rödt,
gult eller grönt ljus, absorbera ock samma färger.
Absorptionen är ju, som vi veta, en öfverflyttning af rörelse från ethern
till de materiela molekulerna, och det kan, efter hvad som ofvan
(sid. 223) är anfördt, ej förvåna oss, att en atom utöfvar
absorption just på de ethervågor, hvilkas perioder öfverensstämma
med dem, i hvilka den sjelf kan dallra.
*) Den praktfulla blå linien i Lithiums spektrum upptäcktes
medelst den elektriska lampan just vid en föreläsning i Boyal
Institution.
**) Om med rätt eller orätt, är här ej stället att afgöra. Visst
är emedlertid, att satsen redan föresväfvat Euler, om ock i temligen
obestämd form, samt uttalats af Ångström år 1853, således något före
Kirchhoffs publikation. Ö. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
