- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
269

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•269

meridian, skulle det fattas af denna himlakropps attraktion;
det skulle bilda liksom ett slags handtag, medelst hvilket
hjulet kringvredes raskare. Men såsnart det passerat
meridianen, blefve förhållandet omvändt; månens dragning på berget
skulle verka i motsatt rigtning mot nyss, den skulle alltså
utöfva en hindrande inverkan på jordrotationen — och på detta
sätt neutralisera alla på vår planets yta befintliga fasta
kroppar hvarandras inflytande.

Men tänkom oss, att berget alltid låge öster om månens
meridian; dennes dragning derpå skulle då ständigt motverka
jordens rörelse. Och ett sådant berg finnes verkligen, ehuru
visserligen ej af fast materia; det är tidvattnets ofantliga våg i
oceanen. Likasom en slags "broms" släpas detta vatten längs
det rullande hjulets omkrets; likasom en sådan sträfvar det
alltjemt att sakta dess rörelse — ehuru beloppet af denna
förminskning är för ringa att hafva kunnat bemärkas inom den
tid, som våra observationer omfatta. Men antagom, att vi
använde tidvattnets strömning till att drifva en qvarn och
producerade värme medelst qvarnstenarnes friktion; detta värme skulle
hafva ett helt annat ursprung än det, som frambragtes genom
ett annat par stenar, hvilka kringvredos af en vanlig bäck.
Det förra utvecklades på bekostnad af jordens kringrullning;
det sednare på bekostnad af solvärmet, hvilket upplyftat bäckens
vatten till dess källa.

Men återvända vi nu från denna utflykt tillbaka till solen,
så visar det sig lätt, att den här ifrågavarande hypotesen ej
motsvarar sitt ändamål. Låtom oss antaga, att det verkligen
funnes ett dylikt hinder mot solens kringrullning, en dylik
"broms," ehuru man aldrig varit i tillfälle att upptäcka någon
sådan; med kännedom om solens massa, om hastigheten af den
rörelse, som skulle upphäfvas, och om värmets mekaniska
eqvivalent, kunna vi beräkna det värmebelopp, som skulle vinnas
genom tillintetgörande af hela rotationen. Detta belopp skulle
betäcka solens årliga utgifter — för mindre än halftannat sekel.

Redan en gång förr (sid. 29) har jag omnämnt en annan
hypotes, hvilken, så djerf den än kan tyckas, dock förtjenar
hela vår uppmärksamhet — meteorteorien. Säkert är, att utom
planeterna och deras månar, utom kometerna — om hvilka
Kepler, visserligen med någon öfverdrift, säger, "att de simma
talrikare i rymden än fiskarne i vattnet" — hör till vårt
system en oräknelig mängd af små kroppar, af verlds-atomer
så-tillsägandes, hvilka likasom de större medlemmarne lyda
gravitationens lag och kretsa i mer eller mindre aflånga banor kring
solen. Ej sällan råka de inom vår egen planets attraktions-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free