- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
289

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

289

ringa del af strålens energi var dertill användbar: den stora
ljusmängd, som återstår efter utsållningen, gör ingen verkan på
ångans molekuler, ehuru dess lefvande kraft tvifvelsutan är
millioner gånger större än den förra. Det är endast den art
af ether-rörelse, hvars period står i ett särskildt förhållande till
atomernas vibration, som här kan utöfva något inflytande. Jag
vänder om cylindern, så att ändan S’ kommer närmast lampan,
och genast fylles äfven denna del deraf under det osållade ljusets
inverkan med ett lysande hvitt moln.

Solljuset, eller rättare solstrålarne åstadkomma samma
verkan som de elektriska. Samlas de genom en lins till en
lysande kägla, synlig i dammet i ett mörkt i-um, och hålles den
med amylnitritens ånga fyllda cylindern så, att dess axel
sammanfaller med käglans, bildar sig genast ett moln derinuti.
Äfven här försiggår utfällningen endast i cylinderns främre hälft;
först då man vänder om densamma, fylles äfven dess återstående
del af den ljusa skyn. Den ethervåg, som åstadkommer
dekompositionen, tillintetgöres vid och för densamma; dess dynamiska
energi uppoffras dertill och förvaudlas till potentiel.

Är det till ångans molekuler eller till dess atomer, som
denna ether-rörelsens energi öfverflyttas? Svaret är tydligt
redan af det föregående: vore det ej till de särskilda atomerna,
huru skulle de väl då kunna skakas lösa från hvarandra?
Detsamma kan äfven på annat sätt bevisas; absorberar ångan,
äfven sedan den blifvit försatt i flytande form, samma slags
ether-vågor som förut, är detta ett tecken till, att absorptionen ej
verkställes af molekulerna. Ty sjelfva denna absorption är ju,
som vi redan flere gånger sett, en verkan af öfverensstämmelse
i period; ethervågorna upptagas, när deras dallringar äro
liktidiga med de atomers eller molekulers, hvaremot de stöta. Men
tvifvelsutan förändras molekulernas perioder högst betydligt,
då kroppen öfvergår från ång- till vätske-form; den elastiska
kraft, som verkar mellan dem, måste naturligtvis dervid i grund
förändras, och af denna beror ju deras vibrationshastighet,
likasom en strängs dallringar äro beroende af den kraft, hvarmed
den spännes. Försiggår absorptionen äfven efter denna
förändring af aggregat-tillståndet, är detta således ett bevis på,
att molekulerna ej hafva något dermed att skaffa.

Yi skola afgöra frågan genom försök. Mellan lampan och
profcylindern ställes ett platt glaskärl af endast \ tums vidd,
fyldt med flytande amylnitrit, och genom detta sändes strålen
in i den med ämnets ånga fyllda cylindern. Så betydlig dess
ljuskraft än är, förmår den dock ej utöfva den ringaste verkan
på ångan; vätskan bar helt och hållet plundrat den på dess

IQ

Tyndall, Värmet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free