Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
kemiska kraft, Men borttagom glaskärlet — och genast börjar
sönderdelningen; det nyss skenbart tomma röret fyller sig
genast med vårt välbekanta moln, som bildas genom en del af
strålen och upplyses af en annan.
I stället för att använda luft såsom det medium,
hvarigenom ångan införes i cylindern, kan man likasåväl begagna syre,
väte eller qväfve dertill; och i stället för amylnitrit kunna
åtskilliga andra ämnen användas, hvilkas utomordentliga
känslighet i detta hänseende hittills varit lika litet bekant som den
förres. Jag vill särskilt påpeka ett hithörande förhållande,
emedan det erbjuder en märkvärdig analogi med ett af de
vigtigaste i naturen uppträdande förlopp. Vår atmosfer innehåller som
bekant kolsyra, ur hvilken växterna hämta sin näring. Detta
sistnämnda kan emedlertid ej ske annat än genom förmedling
af solstrålarne, och å andra sidan kunna ej heller dessa strålar
utan växternas förmedling sönderdela kolsyran. Först inne i
sjelfva bladen, i omedelbar närhet till de ämnen, hvilka äro i
beredskap att draga nytta af denna sönderdelning, försiggår
densamma under ethervågornas inflytande; kolet upptages af
växtorganismen och användes till dess behof, under det syret
återgifves åt- atmosferen.
Den cylinder, som nu är framme, innehåller en annan ånga
än den förra, nemligen af butylnitrit. Sändes en stråle
derigenom, förmärkes knappast något spår af kemisk verksamhet.
Men insläppes först litet luft, som fått bubbla upp genom
chlor-vätesyra, inträder vid ljusets insläppande en så plötslig
sönderdelning, och molnet utfälles så ögonblickligt, att man knappt
förmår med ansträngning af all sin uppmärksamhet iakttaga
någon mellantid af mörker. Denna utomordentliga stegring af
den kemiska verksamheten beror af syrans närvaro; likasom
chlorophyllen och kolsyran i växternas blad, verka här
chlor-vätet och butylnitriten på hvarandra under de elektriska
strå-larnes inflytande.
Äfven amylnitriten erbjuder ett dylikt exempel. Den
sönderdelas visserligen äfven ensam för sig af strålen, men
ojemförligt hastigare och praktfullare blir effekten, om chlorväte
finnes tillstädes. Jag insläpper i cylindern först luft, som fått
bubbla genom den flytande amylnitriten, till en fjerdedels
atmosfers tryck och derefter lika mycket luft, som fått genomgå
chlorvätesyra. Vid ljusets inträde i denna blandning utfälles
ögonblickligen ett moln af utomordentlig täthet och prakt; lik
en plogbill tyckes strålen genomgå denna lysande dimma,
kastande de utfällda partiklarne i hopar till höger och venster
om sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
