Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bedjaxten på akropolis
13
förvandling på veckor», skriver den övergivne
avfällingen. Hur mycket av en samvetsöm tänkares
självbesinning ligger ej i dessa ord! Vägen gick
ej heller till vinet, kvinnorna och glömskan. Denne
asket fortsatte att vara asket. Han bytte blott
prästseminariets asketism mot vetenskapens.
Renans nya religion blev vetenskapen, främst
de så kallade exakta naturvetenskaperna, som han,
en språkman, historiker och filosof, visserligen
själv icke bedrev, men som han uppställde som
forskningsmönster. Det var den unge begåvade
kemisten Berthelot, med vilken Renan kort efter
sin kris knöt bekantskap, som förde honom ur
mysteriernas katedralskymning in i den moderna
vetenskapens laboratorier och verkstäder. Under
det nya rusets första tid trodde Renan fullt
och fast på vetenskapen som världsfrälsare. Den
skulle skaffa bröd, lycka och frihet åt folken,
och med demokratisk iver följde Renan de
händelser, som ledde fram till 1848 års revolution.
Den delen av sin nya tro släppte Renan dock
ganska snart, desillusionerad av den reaktion och
korruption som fyllde andra kejsardömet. Ännu så
sent som 1869 lät dock Renan uppställa sig som
oppositionskandidat vid deputeradevalen. Han måste
bita i gräset för en radikal och kondolerades av
kejsar Napoleon själv, vilken emellertid genast fick
repliken i form av en fråga, varför regeringen då
hade satt upp en egen regeringskandidat. Efter
Pariskommunen 1871 var emellertid Renan tämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
