Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 torsten f o gel qvist
tanke svindlar inför Parthenons storhet. Hans
skönhetskänsla kan icke dricka sig nog otörstig av
Erechteions utsökta och väl avvägda former. Han
utbrister: »Här finner man de verkliga stormänH
nen» (les vrais hommes). Och han beklagar, att
fransmännen egentligen aldrig kommit utöver och
förbi Rom.
Renan har för övrigt i sina Barndoms- och
ungdomsminnen preciserat halten och behållningen av
Akropolisupplevelsen i det parti, som utgör
introduktionen till bönen. »Det överraskande», säger
han här, »är att denna skönhet ingenting annat
är än fulländad redbarhet, förnuft och respekt för
det gudomliga. Intet av dessa ögonbedrägerier
som särskilt i våra kyrkor utgöra ett beständigt
försök att vilseleda gudolmen beträffande värdet
av det hembjudna offret! Detta allvar, denna raka
rättrådighet komma mig att rodna över mig själv,
som mer än en gång offrat åt ett mindre ideal».
Det var denna sköna redbarhet i konstnärlig
framställning, som Renan uppställde som mönster och
ideal för sin egen vetenskap. Den lätta skepsis, som
därvid svävar över hans framställning, har av många
stämplats som frivolitet. Men denna frivolitet är för
det mesta endast frigjordhet från tung och klumpig
dogm. Den innersta livsnerven i Renans forskning
är just hans relativitetssinne. Pietet utan bigotteri,
förståelse utan försvurenhet är denne mans
signatur och till och med Akropolisupplevelsen, hans
livs skönaste, ikläder sig relativitetens och förgäng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
