Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"re’nanismen" och krisen i renans liv 49
tuella personligheter forcerar hans egen
spiritualitet och han har icke hjärta att undertrycka något
av de infall, som genomblixtra hans inbillning.
Men dessa infall försätta tänkaren Renan i en
hel del brydsamma och oväntade situationer, som
icke kunna lösas på annat sätt än genom ett bon
mot, ett nytt litterärt infall eller ett mångtydigt
skeptiskt leende. Det är detta de mena, som tala
om renanismens dilettantism. Och särskilt har den
vederhäftigaste av renanismens många vedersakare,
professor Gabriel Sé ai lies, haft ett skarpt
öga för denna sida av saken.
I Renans tidigare utveckling fram till
fyrtio-årsåldern och det stora rabaldret vid Collège de
France märktes ännu föga spår av den typiska
renanismen. Fyra år efter Renans död (i maj 1896)
publicerade M|aurice Barrés en artikel i
Figaro med rubriken La Vérité sur la crise de
conscience de M, Renan. Aktstycket återfinnes i
en av Victor Giraud år 1922 publicerad
kollektion Barrèsartiklar T a i n e et Renan. Den
tes, författaren uppställer, är den, att Renans
uppgivande av den prästerliga banan aldrig föregicks
av någon religiös kris i ordets egentliga mening.
Renans och andras tro, att detta beslut förestavades
av religiösa skrupler, måste övergivas eller
omtolkas. Det var ju först efter fyrtio års förlopp, som
Renan i sina Barndoms- och ungdomsminnen
beskrev det inre förloppet av denna brytning och
då hade minnet dels svikit honom, dels
korrumpe-4. — Fogelq vist, Typer och tänkesätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
