Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 torsten f o gel qvist
märker en tydlig påverkan från Saint Simon och
positivisterna. Renan tänker sig en oligarki av
vetenskapsmän som den rätta styrelseformen.
Genom vetenskapen för folket.
Sin nya tro har Renan framlagt i sitt
ungdomsarbete L’a v e n i r d e 1 a science, en jäsande
brygd av rika och oklara tankar. Mien man
behöver icke länge umgås med denna trosbekännelse
för att, såsom Emilie Faguet på ett genialiskt
sätt utvecklat det, märka, att det blott är orden,
termerna, begreppsformerna som äro nya. Den
gamla Renanska religiositeten har gått oförändrad
in i en ny yttre existensform. Denne unge
vetenskapsman är mera präst än tänkare. Han förkastar
vetenskapen fattad såsom en servil tjänst åt nyttan
blott. »Den vetenskap är ingenting värd, som ej kan
ersätta religionen», utropar han med en troendes
entusiasm. Vetenskapens uppgift liksom religionens
är att ge människan en symbol för hennes tro,
att ge henne nyckeln till världsgåtan och att
arbeta med oändligheten som perspektiv.
Vetenskapens lösning av världsgåtan är mer än en formel
för att åskådliggöra krafternas verksamhet i
naturen och historien, den är en lösning i sak. Den
rör sig icke blott med yttre relationer, den är
absolut. Och den vänder sig icke blott till det
intellektuella jaget, utan till människans hela
varelse. Det är således på vetenskapen som religion,
som Renan kastar sitt hopp. En ny gud
framträder ur den gamle gudens gipsbrustna dogm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
