Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 torsten f o gel qvist
fick Renans tro den första chocken. Han såg
pöbeln triumfera över vetenskapsmännen,
reaktionen triumfera över pöbeln. På gatans
barrikader planterade det andra kejsardömet sina fanor
och fälttecken. Den stora Napoleonska
folkomröstningen, genom vilken ett väl inpiskat och
uppagiterat folk satte den gamla kejsarkronan på den
nye usurpatorns hjässa, återgav bilden av en
okunnig och lättlurad allmänhet, som gått i fällan.
Och Ernest Renan kände sig kränkt både i sina
aristokratiska och liberala instinkter. Drömmen om
de vises republik hade blottat sin karraktär av
illusion och fantom,;. I sina Essais de Ml o r a 1 e
et de Critique, skrivna tio år senare och
publicerade 1859, är Renan färdig med revolutionen
och demokratien. Han erkänner sitt optimistiska
misstag. »Angående revolutionen och den
samhällsform, som därur utgick, hyste jag de
vanliga franska fördomarna. Jag ansåg revolutionen
synonym med liberalism. Jag såg icke ännu det
gift, som dolde sig i det sociala system, som, fransk
espri skapade». I essaysamlingen Samtidsspörsmål
(Questions contemporaines 1868)
utvecklar Renan närmare vad han menat med ordet
gift. Revolutionen lät blott en enda olikhet bestå,
den skadligaste av alla, nämligen
förmögenhetsskillnaden. Den förvandlade alla auktoriteter till
pygméer utom en enda, den oformlige jätten
Staten. Den skapade ett enda maktcentrum : »Paris
i mitten av en intellektuell öken, provinsen». Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
