Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
humanistisk triptyk
85
trait motsatta linjer söka samma sak och mål —
själens frihet och lugn inför dödens faktum.
Människans lycka består för Montaigne icke i
livets längd eller korthet, utan i att leva efter
s i n art, det vill säga i överensstämmelse med
naturen. Naturen är den friska hälsokällan för allt
verkligt liv. Och illusionerna, som förstora eller
förminska allt, hindra oss att se naturens mening
och att tryggt inrätta oss efter vår egen natur.
Illusionen skapar övertro, överdrift, överspändhet.
Allt detta över är oss en black om foten. Ju
mindre överdriven betydelse vi tillmäta oss själva,
vårt liv, vår insats, vår lust och smärta, ju
lättare ha vi att leva. Egoism är en naturlig sak,
men egocentriskhet en sjukdom. Det egocentriska
jaget har det alltid värst.
Allra hinderligast för ett naturenligt levnadssätt
är enligt Montaignes åsikt pedanteriet och av allt
pedanteri är lärdomspedanteriet det värsta. Den
som vet allt och närsynt fördjupar sig i sin
kunskaps alla detaljer vet till sist varken ut eller in,
varken hur han skall stå eller hur han skall gå.
Intellektets belastning hindrar instinkten i dess
lätta, säkra och fria verksamhet. Montaigne är
ickevetandets apostel. Han predikar l’ignorance. Men
man må förstå honom rätt. Han indelar
människorna i tre kategorier. Först ha vi de
okunniga, de som ingenting veta. De äro inte alltid så
beklagansvärda som man tror. De äro tvärtom ofta
både dugliga och lyckliga genom en riktig instinkt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
