Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
humanistisk triptyk
87
skiljer människan från djuren. Även djuren kunna
känna, tänka, tala oeh associera sig med varandra
fast på sitt sätt och efter s i n art. Men de kunna
inte på samma sätt som människan anpassa sig och
vidga sin naturs gränser. I sin ypperliga essä om
uppfostran, där Montaigne föregriper Rousseau,
berättar han följande:
Jag frågade en gång i ett fint sällskap en förnäm herre,
som var så fjärran från ali o måttlighet som någon i
Frankrike, hur många gånger han i Tyskland berusat sig därför
att konungens tjänst fordrat det: en fråga som jag ställde
till honom i syfte att hedra honom. Han upptog den också
på det sättet, svarade att det hänt tre gånger och
redogjorde för dem. Jag känner personer som av bristande
förmåga i det stycket råkat i stor förlägenhet, då de haft
att göra med tyska nationen. Ofta har jag förundrat mig
över Alkibiades underbara natur, som med sådan
smidighet kunde finna sig i så olika levnadssätt utan att det
bekom hans hälsa något. Ibland överträffade han perserna
i prakt och yppighet, ibland spartanerna i stränghet och
enkelhet, lika återhållsam som han var i Sparta, lika
njut-ningslysten var han i Jonien. Så skulle jag vilja uppfostra
min discipel.
I denna lilla maxim har man hela Montaigne.
Utan fördom, ad utrumque paratus, färdig att klara
alla situationer utan att uppge sig själv. Ali
styvhet, liksom ali tro på det enda rätta sättet och
den enda rätta vägen beror ytterst på överdriven
självuppskattning. Endast den som tillmäter sina
egna ord och gärningar en onaturligt stor
betydelse, strävar efter deras absoluta symmetri och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
