Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
humanistisk triptyk
93
och botten har en djupt personlig bröstton, fast
framställningen i yttre måtto präglas av
vetenskapens allra strängaste opersonlighet och objektivitet.
Samställer man Spinozas Ethica ord ine ge o
-metrico demonstrata med det etos hatt
demonstrerar i sitt eget livsöde, finner man, att
den förra handlar lika mycket om en karaktär
som om ett tankesystem. I sitt resoluta
undertryckande av alla personliga tycken och känslor
och alla de affekter, som livet och dess öden
väcka till liv i en människas väsen, antar denna
bok för den uppmärksamme läsaren ändå till
sist formen av ett självporträtt. Liv och lära äro
här gjutna i ett stycke, utan skarv och söm. Det
är inte för inte som Goethe på Spinoza tillämpar
bibelns ord: Av deras frukt skolen I känna dem.
Den inkongruens mellan handlat och skrivet, som
är så vanlig till och med hos de största tänkare
och diktare — och så mänsklig — slipper man i
fallet Spinoza att bry sin hjärna med. Personligen
står man i tacksamhetsskuld till honom därför, att
han hjälpt en att övervinna den romantiskt estetiska
fördomen, att endast den motsägelsefulla människan
skulle äga dragningskraft och tjusning, men
klarhet och rät linje alltid beteckna pedanteri. Det
finns i Spinozas person och skrifter någonting
självklart eller, för att begagna ett av hans egna
älsklingsbegrepp, adekvat. Man kan lita på honom
som på en matematisk formel, ett geometriskt
bevis. Men därvid är att märka, att det rektangulära i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
