Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans berättelser. Som naturalist väjer han aldrig
undan för naturens blottade väsen. Hans psykologiska
studier äro stundom en illustration till
Rydbergs berömda strof :
Det bor i mänskolynnets djupsta iden
ett djur av urtidsart — antropoiden.
Han skulle, som Tegnér, ha kunnat tala med en
ton av mörkt förakt om »det tvåbenta hundsläktet».
Och i ögonblick av misantropi och desillusion skulle
han, likt Gulliver hos Yahoos, ha kunnat gå till
hästarna i stallet för att vädra ut människan och
få frisk luft. Men fast han är förtrogen med både
driften och brottet och ofta rör sig i tvetydiga
kretsar och bland skämda ämnen, så finns det i
hans stil icke ett spår av tvetydighet eller förskämd
atmosfär. När han slår sig ned i sin studio med
penna och skrivark, har han en lukt i kläderna
från seglatser och jaktpartier, rodd- och fisketurer*
fotvandringar och bollmatcher. Och denna lukt
sätter sig fast i bläcket och papperet. Det finns
nos Donvivoren ocn sensuaiisten Maupassant mycket
av brutalitet och animalisk instinkt, men ingenting
av kamrar och okyskhet Koprofagerna och
berättarna av svinaktiga historier ha intet att hämta
hos Maupassant, inte ens när han för dem till
glädjeflickorna i Huset Tellier. Till den grad ha
stilen och den osökt naturliga berättartonen adlat
den mest oiordarvade av alla »ioraarvaae» toriat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
