Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säga om deras stackars offer att »den mycket haver,
honom skall också mycket varda givet». Har man
fått ett klubbslag, får man fler. Och ju längre
tragedien framskrider, dess tätare falla klubbslagen.
De enkla och okomplicerade väsen, som
företrädesvis drabbas av livets olyckor, rasa icke, de ha ej
den upproriska reaktionskraft, som vreden skänker.
De bara böja sina huvuden djupare mot jorden i
stum och dov resignation. Det skulle så ske. Det
ska så vara.
»God är sömnen, bättre döden, bäst att aldrig
ha blivit född», säger Heine. De hjältar och
hjältinnor som Hardy gjort till föremål för sin konst
komma nästan alla till en punkt i livet, då de av
hjärtat måste instämma i den tyske diktarens
uppfattning av sömn, död och ickevara. Vill man fukta
sitt hjärta med tårar och medlidande, då skall man
läsa Hardy, framför allt hans Tess of the
d’Urbervilles. Historien om denna flicka av folket,
som likt ett offerlamm ledes till slaktning och icke
låter upp sin mun, bringar i tankarna en kvinnotyp,
som återkommer på skilda ställen i Frödings
diktning, en sak som första gången påpekades av
litteraturhistorikern doktor Göran Lindblad. Man
förnimmer hennes vingskjutna skrik i Säv, säv, susa,
man ser hennes sömngångarstråt i Det borde varit
stjärnor, man hör hennes oskyldigt fläckade minne
susas av träden i Parken. Hon är ögonstenen, som
stinges med tagg, och liljan, som får sin daggiga
kalk bestänkt med smuts. Hennes öde är en spik i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
