Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
judarna och vî andra
içî
olika anledningar åtnjuter gästvänskap i det
europeiska samhället. Utan full ömsesidig uppriktighet
kan det judiskt-västerländska problemet icke lösas,
men väl leda till katastrof. Det är Bellocs tes.
Man har beskyllt Belloc för antisemitism.
Ingenting kan vara felaktigare. Han fördelar ros och ris
hederligt mellan de båda kontrahenterna i denna
affär. Han fritar judarna från det triumvirat av
laster, som antisemiterna tanklöst påbörda dem:
feghet, girighet och trolöshet. Han framhåller blott
att mod, frikostighet och heder hös dem ta sig
andra former än hos oss. Judarnas rikedom
behandlar Belloc som en myt, uppkommen genom
den synvillan, att Europa blott ser de hundra
stormrika judarna, men inte det stora, fattiga judefolket,
ur vars sköte dessa magnater utgått. Judens
företräden äro, enligt Belloc, hans förmåga av
koncentration — han splittrar aldrig sin
uppmärksamhet och kraft på många arbeten — den klara,
osentimentala rationalismen i hans tänkande, den
målmedvetna energin i hans handlande och den
»kollektiva talangen att alltefter behov fördölja
eller skrika ut sina planer och handlingar–-
konsten att knuffa fram allt sådant som rasen
önskar befordra eller hålla tillbaka det som den
önskar skall gå om intet». Denna senare
egenskap är redan ett tveeggat vapen. Och Belloc
övergår sedan till det hos judarna, som
särskilt bidragit att skapa friktionen med andra.
Genom sitt internationella vetande och sin
inter-13. — F o g el q v i st, Typer och tänkesätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>