Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ô4
torsten fogel qvist
annat än i form av illusioner och desillusioner*
Och detta är en sats icke blott av kroppslig tyngd,
utan också av andlig elasticitet, men en elasticitet,
som äger gränser för sin tänjbarhet.
John Paris tillhör en ny typ av romanförfattare,
en typ, vars förekomst måste hälsas med största
tillfredsställelse av alla dem, som under en följd
av år trott sig kunna iakttaga romanskildringens
degeneratiorø. Han tillhör det fåtal, som skriva
först när de ha något att skriva om, ett ämne, ett
stoff, som påtvungits dem av arbete, resor,
erfarenheter. Det händer att sådana författare aldrig skriva
mer än en enda bok eller ett par böcker. De slå
plötsligt ut i blomma, sätta frukt, och så är sagan
ali. Men detta är att föredraga framför mycken
permanent fruktsamhet, som ur kvalitetssynpunkt
egentligen är ofruktsamhet.
Den moderna romanen nådde under förra
århundradet en teknisk fulländning, oroväckande
såtillvida, som den gav varje ny författare i genren
alla yttre resurser och konstgrepp liksom till skänks.
Det var blott att sätta sig ner och »lave til».
Mönsterritningar och kokböcker funnos i överflöd. Och
så strömmade fäsörerna in i yrket. Man skrev för
att skriva. Hade man inte skrivit på ett par år,
så var det mycket illa. Är Karlsson död, eftersom
han inte låter höra talas om sig? Skrivaryrket
blev ett levebröd för många, bara därför att de
funno det mer tilltalande än andra. Men länge
kunde man inte leva på gamla lagrar. Det gällde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
