Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ouppbäddade säng och »ur en nimbus av dun och
fjädrar» utvecklar han för sin kamrat de eleusinska
mysteriernas hemlighet.
Förtjänsten att ha bringat linje och klarhet i
Stagnelius’ litterära kvarlåtenskap tillkommer dels
professor Albert Nilsson, som i sina studier över
svensk romantik fint och belysande upplagt det
platonska idémönstret i Stagnelius’ diktning, dels
professor Fredrik Böök, som i sin epokgörande
Stagneliusmonografi givit en sann bild av människan
och en sannolik av diktaren, ur vilken senare dock
med skånsk och antiromantisk envishet och aversion
släkttycket med Musa romantica upsaliensis
omsorgsfullt utmönstrats. Stagnelius’ skrifter ha
nämligen, som hans rum i tiden, befunnit sig i yttersta
ostädning med anseende till manuskript och
kronologi, och utvecklingsgången kan därför endast få
sannolikhetens prägel. Böök urskiljer tre
skapelseperioder i denna diktning. Under sin första period
framträder Stagnelius som hednisk sensualist. Märkt
av en styvmoderlig natur, utstött ur gracernas
umgängeskrets, lottlös förklarad av Afrodite, upplever
Stagnelius i sin brinnande inbillning allt vad livet
förmenat honom av skönhet och njutning. Ur hans
ungdomligt heta och celibatära fantasi stiger
Afrodite fram, ej som ur svala vågors skum, men som
från ett nattligt brudläger. Sällan, om ens någonsin
i svensk dikt har sinnenas fröjd besjungits med
lidelsefullare tonfall och djärvare anspelning. Den
unge Stagnelius det är Tannhäuser i Venusberget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
