Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andersen och strindberg 291
allmän likhet. Däremot har Andersen, så
underligt det än kan låta, i hög grad påverkat
August Strindberg. Det sätt varpå forskningen
omsider kommit till ett konstaterande av detta egenr
artade faktum är så pass intressant, att en relation
kan vara på sin plats.
Då hundraårsdagen av Andersens födelse
firades — det var den 2 april 1905 — publicerade
Strindberg i danska Politiken en kort artikel om
jubileumsföremålet, vilken numera återfinnes i
samlingen Efterslåtter. Strindberg skildrar där, hur
Andersen spelat in i skilda faser av hans liv. Han
talar först om det lilla kvartformatet av Andersens
sagor med frakturstil och träsnitt, som föll i
barnets händer, och vilket avbrott denna bok
åstadkom i »det förfärliga vardagslivet med dess
småaktighet och orättfärdighet». Man fick genom
Andersen »visshet om tillvaron av en annan värld,
en guldålder, i vilken det fanns rättvisa och
barmhärtighet, i vilken föräldrarna verkligen smekte sina
barn och inte drogo dem i håret, i vilken något
för mig okänt kastade ett rosenskimmer även över
fattigdomen och förödmjukelsen, det skimmer som
med ett nu användbart ord kallas kärleken».
Strindberg liknar Andersen vid Orfeus, som icke blott
kunde få stenar, växter och djur att lyssna, utan
leksakerna att leva och själva skolböckerna, »dessa
fasans ting», att bli poetiska. Typiskt om Andersen
och så typiskt Strindbergskt sedan!
Vid tjugufem års ålder möter Strindberg åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
