- Project Runeberg -  Typografinen Muistolehti/Typografiskt Minnesblad 1642-1892 /
40

(1892) Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till minne af Fredr. Wilh. Pipping af B. O. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till minne af Fredr. Wilh. Pipping.

——
En episod ur hans lif.



Då Finlands typografer nu fira minnet af
boktryckerikonstens införande i vårt land för
250 år sedan, blott två år efter det finska
universitetets eller Åbo akademis stiftelse, hvilken stora
tilldragelse i vår kulturhistoria också för två år
sedan firades med en minnesfest i den gamla
universitetsstaden vid Auras stränder, vaggan för den
litterära bildningen och verksamheten i landet, hvilket
minne gifvit upphof åt en ovanhg litterär och
vetenskaplig produktivitet inom lärarekorpsen vid alla
fakulteter i den nuvarande universitetsstaden, och då
typograferna i Helsingfors äfven velat genom en
litterär produkt, ett minnesblad, bevara detta två och ett
haft sekel gamla minne af den typografiska konstens
utöfvande i vårt bortgömda finska fosterland, har
jag ansett att åtminstone några ord borde i detta
blad egnas åt en man, som, en den värdigaste
representant af den litterära bildningen i såväl den gamla
som den nya universitetsstaden, med lågande kärlek
och outtrötthg flit under sin långa lifstid omfattade
alla alster af den finska typografiska konsten,
sär-skildt de på landets eget tungomål, åt, med ett ord,
den för tjugufyra år sedan, ett godt stycke in på det
senaste halfseklet, bortgångne lärdomsveteranen
Fredrik Wilhelm Pipping.

Icke är det dock min afsigt att ens
tillstymmelsevis försöka lemna en bild af den i vårt
universitets och vår litteraturs annaler så minnesvärde
professorn och bibliothekarien, af denne för mitt minne
ännu så lefvande vördnadsvärde man, som dåvarande
universitets rektor på sin femtiondefjerde födelsedag
d. 14 December 1837 undertecknade mitt
student-bref, och med hvilken jag under min långa
aderton-åriga tjenstgöring vid universitetets bibliothek, och
särskildt under de fem år 1849—1854 jag tillika skötte
bibliothekarie-befattningen vid Finska
litteratursällskapet, hvars samling af på finska språket tryckta
skrifter också låg honom nära om hjertat, stod i både
mundthg och skriftlig beröring; det kan icke gerna
komma i fråga i en sådan publikation, som detta
minnesblad, utan vill jag blott hänvisa dera, hvilka

tilläfventyrs önska få en något så när helgjuten bild
af Fredr. Wilh. Pippings akademiska och litterära
verksamhet, till det visserligen svårt åtkomliga
»Minnestal", som hölls öfver honom såsom hedersledamot
och en af stiftarene af finska Vetenskaps-societeten
på dess årliga högtidsdag den 29 April 1868, blott
några månader efter hans död, af dåv. professorn
Wilh. Lagus, hvilket minnestal innehåller så många,
på mångsidig forskning stödda uppgifter om denne
nära nog i hvarje land sällsynte vetenskapsman, en
heder för vårt land. Sällsynt dock mest genom sin
från barndorasåldern i Åbo, der hans föräldrars gård
stod nära intill boktryckaren och bokhandlaren J. C.
Frenckells, ej långt ifrån Domkyrkan och
Universitetet (enligt W. Lagus), ärfda osläckliga kärlek till
boktryckarekonsten och dess idkare i Finland, närd
genom hans studier och insigter i Tysklands,
Sveriges och andra länders litteraturhistoria och
bokväsende. Jag vill här endast nödvändigtvis framhålla
och nämna de af hans tryckta arbeten, hvilka främst,
om icke på ett lysande, dock värmande sätt vittna
om hans käraste, om ock af så många andra
akademiska och medborgerliga uppdrag ofta och länge
af-brutna, sysselsättning i lifvet. De äro: hans som
professor och bibliothekarie i Åbo utgifna afhandling
eller s. k. disputation „De Bibliothecariis Academiie
Aboensis", i 20 partiklar 1813—1827, 190 pagg. 4:o,
afbruten genom Åbo brand sistnämnda år; hans hår
i Helsingfors, som professor emeritus i
vetenskaps-societetens „Akter“ och „Bidrag“ publicerade
afhand-lingar: „Historiska underrättelser om Boktryckeriet
i Finland*1, som utkom i sju stycken under tjugufyra
år 1840—1864, inalles 458 pagg. 4:o, af hvilka det
första, som meddelades vet. societeten vid
universitetets 200 åriga jubelfest, jemte de fem följande
behandla Åbo akademis sex första boktryckare till och
med 1750, med sidobhckar på det andra
boktryckeriet i Åbo, det s. k. Gezehuska från 1668 till 1713,
och det sjunde digraste stycket omfattar Jac.
Merc-kels boktryckeri från 1750, som 1761 öfvergick till
hans faktor och bolagsman Joh. Christ. Frenckell,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typografi/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free