Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skyddade honom mot solens brännande strålar och
mot nattens kalla dagg; hon tvättade hans sår
och lade på dem helande örter, hvilka hon
sökte upp på fjällsluttningarna. Och hon gräfde
upp ur jorden ätliga rötter och letade reda på
vipägg till hans föda. Men han sade henne
sällan ett godt ord därför.
En afton, just som solen gått ned, och
stjärnorna började blänka på fästet, såg riddaren
huru Yunna på något afstånd från honom
knäföll på marken, vändande sig emot söder och
sakta rörande på läpparna.
Riddaren sporde henne: »Hvad gör du?»
Yunna svarade: »Jag beder till guden
Rigol, hvilken bor på den klara stjärna, som just
nu rinner upp i söder; jag beder honom, att
dina svåra sår snart måtte blifva helade. För
sår och skador är det allrabäst att bedja till
guden Rigol; han hjälper för sådant.»
Riddaren sade: »Du är döpt till att tro på
den ende sanne Guden; till honom skall du
bedja och icke till dina hedna gudar.»
Yunna sade: »Din gud är ju mycket god
och mäktig, det har du berättat mig, men
kanhända förstår han sig icke så bra på sårskador
som guden Rigol. Jag försäkrar dig, att det
är af mycken nytta att åkalla guden Rigol, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
