Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borgens försvarare, som kunde lämna murarna,
att släcka elden. Men allt fler och fler kommo
de eldbärande pilarna susande, och snart voro
alla bemödanden att släcka förgäfves. Öfver
hela borgen spredo sig de härjande
flammorna.
När nu detta spordes af herr Alf, som låg
illa sårad och sjuk i den stora gästabudssalen
i sitt slott, lät han strax kalla till sig
Ingemund Bosson. Och han sade till honom, att
hans vilja nu vore, att alla stridbare män inom
borgen skulle samla sig och i en sluten flock,
förande emellan sig de sårade samt kvinnor
och barn, göra ett utfall samt söka hugga sig
väg igenom de belägrandes skaror. Kunde de
slå sig fram till Gudingsborg, där hans frände,
herr Knut Stensson bodde, så vore de i
säkerhet.
»Många torde väl dessförinnan sätta lifvet
till», sade riddaren, »men det är dock bättre
för eder att stupa i strid än att här blifva
stekta eller att blifva den grymme Bo Jonssons
fångar. Själf blifver jag här i min ramlande
borg, Ingen må dröja hos mig — det är min
vilja, att I alla dragen härifrån!»
Och tysta och sörjande gingo männen bort,
lämnande sin herre allena kvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
