Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första Läsningen. Landet
- 2. Hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Hemmet.
Lyssna till den granens susning,
vid vars rot ditt bo är fäst!
Finskt ordspråk.
Denna bok är om Finland. Denna bok är om fäderneslandet.
Vad är Finland? Ett land ibland många länder.
Vad är fäderneslandet? Det är vårt stora hem.
Jag har ett litet hem, som jag älskar mer än något
annat ställe på jorden. Min faders gård kan jag aldrig
förgäta. Där är jag hemma, där trives jag bäst. Skulle jag
ej känna vägen och grinden? Skulle jag ej minnas gården
och stugan? Allt är mig där så väl bekant. På denna
trappa har jag så ofta gått. Denna dörr har jag så ofta
öppnat. Jag har sett genom fönstret. Jag har värmt mig
vid spiseln. Jag har ätit vid bordet. Jag har sovit i
sängen. Jag känner var bänk, var sten och var gångstig. Jag
skulle inte kunna gå vilse där, om det också vore i mörka
natten.
Ofta var jag med, när hästarna vattnades vid brunnen.
Ofta följde jag våra kor till beteshagen. Ofta skrattade
jag åt Musti, som skällde på ekorren. Jag minns ännu
rönnen, när den stod röd av bär, och björken, i vilken
rödstjärten brukade sjunga. Om sommaren har jag plockat
smultron i skogsbacken. Om vintern har jag åkt kälke
där. Det var en fröjd, när isen smälte på sjön och vi kunde
ro med båt. Sedan om hösten flögo vi åter som fåglar fram
på den blanka isen.
Lika gott, om mitt hem varit rikt eller fattigt. Jag
har varit lycklig där. Jag har haft varmt och gott, kläder
och mat, vård och kärlek. Där har jag vuxit alltifrån min
barndom. Där har min fader arbetat, där har min moder
sjungit för mig sina vackra visor. Om kvällarna, när vi
lade oss, hörde jag min moder bedja. »Gode Gud», sade
hon, »låt mitt barn bliva en god människa! Eftersom du
är vår Fader i himmelen, så låt oss alltid vara dina trogna
barn.» Och därefter lärde hon mig den sköna bönen: »Gud,
som haver barnen kär ...»
Ja, jag vet, att allt gott är en gåva av min himmelske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tzbokland/0007.html
