Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Läsningen. Landet - 8. Vårt land och världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växter och djur äro mycket olika. Ett tusen sex hundra
miljoner människor leva på jordens yta, och bland dem
finnas ej två, sorn fullkomligt likna varandra. Vad ett land
saknar, det frambringar ett annat. Vad en människa icke
kan uträtta, det uträttar en annan, och många tillsamman
uträtta mer än var och en särskilt. Så bliva alla varandra
nyttiga och fylla varandras brist. Det är en vis ordning av
Gud, att länder och folk behöva varandra. Ty om var
och en hade nog för sig, skulle han icke uppsöka andra,
utan^leva och arbeta för sig allena. Men nu tvingas
människorna att lära känna och hjälpa varandra, på det att
alla må älska varandra som bröder.
Så står även vårt land genom sjöfart, handel och
utbyte av kunskaper i förbindelse med andra länder. Vi
hämta vårt salt från England, Portugal och Italien. Från
Sverge hämta vi järn, från Norge sill, från England
maskiner. Från Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien hämta
vi tyger, frukter och vin. Från Amerika hämta vi kaffe,
socker, bomull och färgstoffer. Från Kina hämta vi te,
från Ostindien kanel, ingefära, peppar och andra kryddor.
I stället skicka vi till andra länder papper, plankor, bräder,
ved, smör, ägg, fisk och andra varor.
Vi hämta även böcker, konstverk och nyttiga
uppfinningar från andra länder. Sådant hava vi ännu ganska
litet att sända härifrån dit; men med varje år få vi mera.
I jämförelse med den övriga världen är vårt land fattigt
och avlägset. Vi hava visst ingen orsak till högmod. Vi
måste vara ödmjuka, arbetsamma, sparsamma och
läraktiga föi att icke nödgas bero av andras gunst. Men
detta hindrar oss icke att äl$ka vårt land mer än något
annat land i världen. Det är dock vårt eget land och vårt
hem. Och intet land är så skapat efter vårt sinnelag.
Reser någon av oss till främmande land och har allting gott
och vinner lycka och rikedom, så trives han likväl ej länge
där. Efter någon tid begynner han längta tillbaka till
detta fattiga land igen, och han förstår, att här finnes dock
mycket gott, som icke finnes i andra länder. Därför må
ingen lättsinnigt och oförnöjt flytta till främmande land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
