Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Läsningen. Landet - 49. En frostnatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vindfläkt rör sig och moln stå i norr, är ingen fara. Men
emot aftonen börjar vinden lngna, och vid solens nedgång
är luften stilla. Vid samma tid visar sig en klar strimma
på den mulna himlen i norr; det klara blå fältet vidgar sig
snart över hela himlavalvet; man ser icke mer ett enda
moln. På samma gång sjunker luftens värme. Vid
middagstiden visade värmemätaren 15 grader; vid solens
nedgång visar den endast 3 eller 4. Men ännu är värme i
luften: det är svalt, men ännu ej frost.
Lantmannen betraktar sin sköna åker med blödande
hjärta. »Där är mitt bröd», säger han tyst vid sig själv.
»O, det vackra fältet, de gulnande axen, som vaggade nyss
så mjuka för vinden, huru mycken möda ha de ej kostat,
och huru ha de ej fägnat mina ögon! Nu stå de så stilla,
så stilla, och ännu luta de sig icke för tyngden av sina korn.
Allsmäktige Gud, bevara dem ännu blott två veckor, —
en vecka, — åtminstone några få varma dagar, och de skola
vara beredda för skäran! Dock ske icke min vilja, utan
din, min Gud; din vilja är alltid den bästa.»
Det blir sent, det lider mot midnatt; det första
höstmörkret börjar, stjärnorna tindra klara på himmelen.
Intet moln, ingen fläkt! Hellre slagregn, åska och storm än
denna förfärliga, klara, ljudlösa, underliga stillhet i hela
naturen, som bådar härjarens tysta, annalkande fjät i
augustinatten.
Nu har luftens värme sjunkit nära fryspunkten.
Lantmannen kan ej sova. Han förutser olyckan och tänker på
medel att förekomma dess följder. Somliga tända
eldbrasor vid åkerrenarna, och är där i luften den minsta fläkt
som för röken över åkern, så är det ännu hopp om att
skydda axen. Andra utspänna långa rep, vilka de sakta
draga över åkern för att skydda axen genom rörelsen. Det
är ju rätt att försöka, vad i mänsklig förmåga står. Men
naturens makter lyda Guds vilja.
Äntligen bådar morgonrodnaden den tidiga dagen, och
vid solens uppgång är luften svalast. Värmemätaren visar
2 grader under fryspunkten; — det gives nattfroster i
augusti, när den visar ända till 6. En tunn is lägger sig över
alla små vattenpussar. Morgondaggen isas och avsätter
sig som en vit, glänsande rimfrost över alla fält och skogar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
