Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Läsningen. Landet - 52. Om trädgårdar och kryddgårdar - 53. Vänner och fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste planteras för att icke gå ut. Behöva nu eget lands
växter så mycken vård, när de flyttas, huru mycket mer
måste man icke då vårda utländska växter, som äro
hemma i ett annat klimat. Fruktträden, kryddväxterna,
de utländska blommorna lära oss detta dagligen. Men det
är ett oskyldigt och glatt nöje att på detta sätt likasom
tämja naturens krafter, och gör man det väl, kan man
förädla många växter, så att frukter, bär och blommor kunna
bliva större, bättre, vackrare, när de odlas, än när de växa
vilda. Detta återverkar gott på människan; det
förmildrar hennes seder att dagligen umgås med det vackra
och nyttiga i naturen. Ser du en liten välskött
trädgårdstäppa, så tänker du: där i gården är god ordning, eller ser
du blommor i fönstret i en fattig koja, så vet du, att där
bo goda människor. Råhet och elakhet tycka icke om
blommor. Lättja och slarv bry sig icke om trädgårdar.
Människans lynne avspeglar sig i hela hennes omgivning.
Hon är skapelsens krona, och varhelst hon i världen bor,
trycker hon sitt bomärke på den jord, hon trampar.
53. Vänner och fiender.
»Jag kan icke förstå, vad som fattas växten i år», sade
Anders Söderholm en dag till sin granne Toivola. »Jag har
dikat, gödslat och plöjt bättre än någonsin, men
kornbrod-den är rotskadad, ängen är grå, och ingenting växer i
trädgården. Där är mask överallt, det vimlar på löv och strå.»
»Jag har icke sett tecken till mask på mina ägor»,
svarade Toivola.
»Ja, nog är Gud orättvis, som delar sina gåvor så olika»,
suckade Söderholm. »Och jag har ändock varit så mån om
utsädet. Jag har låtit utrota myrstackarna, jag har betalat
io penni för var liten fågel och vart fågelbo, som pojkarna
burit till mig. Jag har därtill skaffat mig kattor, som
var dag jagat fåglarna, och på detta sätt har jag
lyckligtvis blivit av med frötjuvarna. Men ändock vill ingenting
växa; det blir allt värre, masken äter upp hela min
årsväxt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
