Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Läsningen. Folket - 61. Lappens ren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hundradetal på en instängd gård och fälla tårar vid
anblicken av sina kamraters död.
Renen är lappens häst och spännes för en liten släde,
som kallas pulka eller ackja, och som liknar en på mitten
avhuggen båt med ryggstöd Dragremmen går från
pulkans spetsiga framstäv under renens mage till en gördel
av skinn, som är spänd under hans bringa. Bak i pulkan
sitter lappen, instuvad ända till halsen i en fotmantel av
vadmal eller sälskinn, och kör renen med en rem, som är
fäst vid grimman på vänstra sidan och kastas över
ryggen åt höger. Ändan av denna töm är knuten kring en
kort käpp, som lappen håller i handen, och som skramlar
med lösa järnringar. Körandet fordrar stor skicklighet;
därför kör ofta en lång rad lappar efter varandra med den
skickligaste i spetsen. Då får man väl se upp och ej vara
rädd, när det går i fullt språng över berg, backar och
drivor. Det nyckfulla, ystra djuret med sin klingande klocka
låter ej hejda sig; än stöter pulkan hårt mot en stubbe i.
snön, än trillar den över ända, men detta bekymrar icke
renen det minsta. Han ilar åstad med flygande fart, och
den resande må själv se sig om, huru han kommer på rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
