Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Läsningen. Folket - 86. Mästerskytten Mårten Kitunen - 87. Om Finlands svenska befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han sig snart några kulor i pälsen. Annars bär han den
döda kon till kärret, gräver en grop och förvarar sin stek
till nästa gång under mossan.
Kriget mot björnarna avlopp ej utan stora faror, och
tre gånger blev Kitunen illa sårad. Första gången kastade
björnen omkull honom i drivorna och bet honom i
huvudet, till dess att Kitunen fick sin kniv ur ränseln och
nedgjorde fienden. Andra gången klev han upp i ett träd,
men björnen drog honom i benen och bet hans fötter. Då
föll Kitunen rakt på björnens rygg, grep fast i pälsen och
ropade: »Marsch!» Härav blev björnen så skrämd, att
han galopperade med sin ryttare till skogen, men Kitunen
kastade sig av, och några timmar därefter föll björnen för
brödernas kulor. Tredje gången klickade Kitunens bössa
när björnen rusade ut ur lyan. Kitunen slog honom for
örat med bösskolven, men då detta ej hjälpte, stack han
sin högra arm i björnens öppna gap. Armen blev illa
biten, men Nalle förlorade modet och blev skjuten av de
övriga jägarna.
Vid 74 års ålder sköt Mårten Kitunen sin sista björn i
Laukas. Han hade då inalles fällt 198 vuxna björnar,
utom så många ungar, att han icke ens räknat dem.
Numera för gammal att sikta rätt levde han ännu 11 år som
jordbrukare och fiskare på sitt goda hemman i Virdois
och dog år 1833, nära 86 år gammal. Denna ryktbara
mästerskytt var en mild, gladlynt och gudfruktig man,
ytterst måttlig och arbetsam, mycket avhållen av alla,
som kände honom. Han hade i 60 år levat lyckligt med
sin hustru och gungade barnabarnsbarn som björnungar
på sina knän.
87. Om Finlands svenska befolkning.
Icke alla vårt lands söner och döttrar härstamma från
karelare och tavaster. När vi resa längs Finlands södra
eller västra havskuster, eller när vi segla ut i skärgården,
finna vi en annan befolkning, som talar ett annat språk
och skiljer sig i seder och lynne från den finska befolknin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
