- Project Runeberg -  Boken om vårt land. Läsebok för de lägsta läroverken i Finland.Andra kursen /
202

(1937) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Läsningen. Hednagudar och hjältesagor - 100. Ilmarinen smider Sampo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin dotter i präktiga kläder. För att winna henne till
hustru lowade han att smida Sampo.

Men för att smida behöwde han smedja, blåsbälg,
släggor och städ, och sådant fanns icke i Pohjola. Ilmarinen
war icke rådlös: han walde sig ett passande ställe mellan
stora stenblock och skaffade sig, wad han behöwde. Arbetet
började, trälarna skötte blåsbälgen. På tredje dagen drog
smeden ur ässjan en gyllene båge, men bågen hade onda
wanor, den wille war dag sikta på en människas huwud.
Ilmarinen bröt den i stycken, kastade den i elden och
framdrog följande dag en guldsmyckad båt. Äwen den hade
oseder, drog utan orsak i krig och sändes samma wäg som bågen.
Nästa dag uppstod ur elden en guldhornad ko med solens
och sjustjärnans märke på pannan, men hon hade owanan
att sowa i skogen och utstjälpa mjölkstäwan. Hon kastades i
elden, och nu framdrogs en gyllene plog. Den åter hade
den oseden att plöja andras åkrar och kastades som de andra
i elden. Nu tog Ilmarinen windarna till sina
smedjedrängar. Ostan pustade, wästan pustade, sunnan blåste än mera,
och nordan wen med sin fulla kraft. Lågan stod ut genom
smedjans gluggar, gnistorna sprakade, sotet dammade, röken
steg i täta wirwlar upp emot Jumalas gård.

Så förgingo ånyo tre dagar, och nu framdrogs äntligen
Sampo ur ässjan. Ilmarinen swängde hurtigt sin slägga
och hamrade konstwerket färdigt. Det war ett
hemlighetsfullt, dyrbart trollredskap. Wid Sampos ena kant war en
mjölkwarn, wid den andra en saltkwarn, wid den tredje en
penningkwarn; där malades ett mått till förtäring, ett till
försäljning, ett till förwaring. Däröwer blew Louhi mycket
glad och skyndade att gömma det mäktiga redskapet bakom
nio lås, på nio famnars djup uti kopparberget.

Men när Ilmarinen fordrade sin belöning, uppfann
Pohjolas tärna många undflykter. Hon hade så många
sysslor ogjorda; hon hade ej plockat markens bär, ej sjungit
wid stranden, ej lekt i löwskogen, och om hon flyttade bort,
wem skulle då locka wårens gökar att gala på kullarna?
Ilmarinen ledsnade wid dessa betänkligheter, och när Louhi,
som wunnit sin önskan, icke hade något emot hans hemresa,
återwände han i båt tillbaka till Wäinölä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tzbokland/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free