Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Läsningen. Hednagudar och hjältesagor - 108. Striden om ljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föll den främste pohjasonen,
och för warje hugg han gaw
flög en owäns huwud aw.
Nu han bräckte klippans graw,
högg dess ormar uti stycken;
nattens makt war dock för mycken,
alltför stark dess port i nord,
trotsade hans arm, hans ord.
Wäinämöinen drog bedröwad
åter till sitt hemlands skär.
Kom så Lemminkäinen där,
mera munter, mindre pröwad:
»Warför tog du mig ej med?
Porten skulle jag ryckt ned.«
Sade Wäinämöinem »Käcka
ord förmå ej murar bräcka.«
Gick till Ilmarinens smedja
att om starka redskap bedja.
Ässjan glödde, släggan slog,
järnet sågs i flagor brinna,
och den bistra smeden log.
Nordens nattliga wärdinna,
Louhi, hörde långtifrån
släggans underliga dån,
klädde sig i hökens fjäder,
susade som nordanwäder,
flög till Ilmarinen ned:
»Du berömda mästersmed,
säg wad du nu sysslar med?«
Sade Ilmari: ”Jag hamrar
halsring åt förtryckarinnan;
smidas skall den onda kwinnan
hårt wid kopparbergets kamrar.«
Sagt. De hotfullt stolta orden
haglade som hammarslag.
Louhi räddes straffets dag,
flög med wingad hast till norden,
låste sol och måne fort
fria bort ur bergets port.
Louhi sen i duwohamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
